Aftonbladet – 17 februari 1838, sida 1

skaffenbet; sådant gods, som bör förpassas, skall åtföljas af behörig utaf Tullkammaren påskrifven förpassning. (SMETEN AI INET NET RNE REN RNE I AAA RKS FSC i DEBATTER I ENGELSKA PARLAMENTET RÖRANDE CANADA. (Fortsättn. fr. N:o 5). Slut af Hr FHumes tal. Man måste komma ihåg, att det icke var House of Assembly, som vägrade de anslag, hvilka voro nödvändiga för styrelsens gång, utan lagstiftande rådet, som förkastade bil!erne härom. Traktamentet för House of Assemblys talman hede bhfvit beviljadt, med det vilkor, natt ham icke derjemte uppbar lika eller högre inkomst af någon annan tjenst. Hade man icke i England redan förut gifvit exempel på dylikt, och antagit såsom grundsats, att en embetsman, som erhöll en betydlig aflöning för en tjenst, icke derjemte skulle tillåtas draga aflöning för en annan? Vore det väl rättvist att tadla House of Assembly i Canada, för de! detsamma gjort just hvad Engelska Underhuse: räknar sig till förtjenst att hafva gjort? Aflöningen för kronans embetsmän och för kanslirätten hade äfven blifvit beviljad, med det billiga vilkor, att de löntagande nicke skulle fortfara att vara ledamöter af exekutiva eller lagstiftande råden. Man hade mycket talat om att House of Assembly vägrat bevilja anslagen för domrarnes aflöning. Detta vore en osanning från början till slut; lönerne för domrarne hade blifvit beviljade. Lord Gosford säger uttryckligen i sin depesch af Mars 1836, att House of Åssembly ville låta utbetala domrarnes löner, med vilkor att de icke innebade några andra tjenster. Var väl detta ett obilligt vilkor? Var det passande och lämpligt, att domare innehade bitjenster? Finge väl domrarne i England hopa embeten i sina händer? Om sådant icke var ullåtet i England; var det väl då rätt af den ädle Lorden att säga, att domr.rne i Canada lemnats oaflönta och att rättvisans lepp hindrats, då det enda som låg i vägen för deras löners utbetalande var det factum, att domrarne hade en mängd bitjenster och befattningar, alldeles oförenliga med deras ställning såsom domare. Ett sådant påstående af den ädle Lorden vore blott framstäldt, för att förmå Huset att lemna sitt bifall till en orättvis åt;ärd, en åtgärd grundad på anföranden och påståenden, hvilka icke bekräftades af de dokumenter, den ädle Lorden hade i sina egna händer. Det kunde icke annat än högeligen väcka förundran, att den ädle Lorden hade nog djerfhet att, i egenskap af kronans minister, stiga fram och säga, att Mouse of Assembly vägrat budgeten. Förhbiållandet var, såsom talaren redan nämnt, att House of Assembly föreslog budgetens beviljande, och skickade billen derom till lagstiftande rådet, der den erhöll andra läsningen, men sedermers förföll. Hvem var det väl, som här var att klandra? Icke House of Assembly, utan lagstiftande rådet. Talaren vore högeligen förvånad, att höra den ädle Lorden påstå, att Canadenserne icke hade skäl att vara missnöjda med lagstiftande rådets sammansättning. Cana. denserne klagade öfver, att denna korps, så sammansatt som den för närvarande är, icke är underkastad någon ansvarighet: och att, så länge den fortfore i sin nuvarande sammansättning, hade Canadenserne ingen kontroll öfver sina statsinkomster, sina lagar eller öfver någonting, som rörde deras välfärd, emedan hvad också Housc of Assembly i dessa ämnen beslöt, så hade lagstiftande rådet alltid makt att träda emellan och göra till intet hvarje beslut, utan att detta råd kunde dragas till något slags ansvar. Trodde väl den ädle Lorden, att den förändring, han vidtagit med lagstiftande rådet, i ringaste måtte tillfredsställt Canadenserne? Kände ban ej, at! man i Canada vid offentliga sammankomster hög! beklagat sig deröfver, att Lorden genom sina nya stadganden gjort lagstiftande rådet sämre än det var förut? Visste den ädle Lorden ej, at Canadenserne hellre ville hafva denna korps sammansatt af personer nyss komna från Eng land och utan alla förbindelser med kolonien an af sådana, som voro affallingar från sins förra tänkesätt och på allt sätt förhatliga för der stora majoriteten af folket i Canada? Men nä var det väl den förändring vidtogs, hvilker oLkulla sifra cc myslkan 4le..dectällelce åt falla