Svenska Minerva har uti sitt gårdagsblad börjat en serie af artiklar, hvilka sannolikt innan slutet komma att uppgå till precist lika stort antal, som de ryktbara ,brefven till Friherre C. H. Anckarsvärd,, och handla om det nuvarande Svenska tidningsväsendets verkan på nationens bildning. Ändamålet angifves genast i början vara att bevisa, att det nuvarande Svenska tidningsväsendet,, det vill med andra ord säga Aftoublade:, dels går ut på att positivt alstra barbari g:eom tillintetgörande af alla moraliska begrepp och forbindelser,, dels också medelbart genom ndödande af ailt intresse och håg för vetenskaper och kunskaper, for deras egen skull,, samt skapande af den opinion hos mängden af tidningsläsare, att grundligbet och kunskaper äro alldeles öfverflödiga, och att en hvar är berättingad att afgöra hvad som förekommer, efter blott subjektiva tycken, utan någon den ringanste sakkännedom, och utan stöd af någon prinneip. I det förra afseendet har artikelns författare redan ryckt fram med sitt hufvud-argumeut, som består deri, att Aftonbladet, efter hans förmenande, skulle hafva yrkat, att den naturliga rättvisan och billighesen skulle bestå i den råa naturdriften till de sinliga begärens tillfredsställande., Härifrån har författaren genom en högst bindande tankegång vidare ledt sig till den obestridliga satsen, att Aftonbladet försvarar stöld såsom en förtjenstfull handling, och följaktligen äfven, att ingening annat än Aftonbladet är orsaken dertill, att antalet af brott, stölder och korrektionister ;kasp här i landet. Ungefär i samma stil arsumenterar denne skarpsinnige tänkare äfven, mot Aftonbladets yrkande om valrättens alls mänlighet, d. v. s. öfverflyttning till folket, i stället att den nu sker ståndsvis; och han finner lldeles intet skäl, hvarföre icke, efter samma sigt, oxar, kor och hästar samt öfriga oskäliga djur, skola uteslutas derifrån. slutligen framställer han en öm ech rörande