Aftonbladet – 15 februari 1838, sida 1

Detta vore bevist genom petitionen till Under-! jhuset 1828, hvilkea petition var undertecknad ; Jaf 87,000 invånare i Nedra Canada, af hvilka ; nitton tjugondedelar voro jordägare och utgjorde en betydligt öfvervägande majoritet af betolk-; ningen. I lagstiftande rådet i Nedra Canada ! fanns blott en enda person, som var jordägare. IDe andre ledamoöterne af detta råd voro antin-j Igen embetsmän eller personer från England, hvilka icke hade egendom i landet. Vore det: väl möjligt, att Sir George Murray, eller någon ; annan kolonial-minister, skulle vara i stånd att: på ett tillfredsställande sätt leda en sådan styrelse, som Nedra Canadas, under dylika om I ständigheter? Bland 340 civile emhbetsmän vo-; ro blott 40 Canadenser; resten utgjordes af sådana personer, som talaren nyss beskrifvit. Der: låg upphofvet till allt det onda, som inträffat. Kunde det väl finnas någonting mera besynnerligt och utomordentligt, än att i en tidpunkt, ; då Engelska folkets representanter voro ange-: ligna om att blifva befriade från utgifterna för kolonierna, samma representanter vägrade att. lyssna till House of Assemblys i Nedra Canada proposition, att befria England från! dessa utgifter, emot vilkor att få förvaltningen och dispositionen af stats-inkomsterIna i sina händer? Genom en sådan åtgärd skulle både regeringen hemma och regeringen i kolonien vinna mera kraft. Det närvarande: Isystemet af slöseri och orimliga utgifter uppIrätthölls endast såsom medel för korruption. loch missbruk. Talaren hade ofta visat, ig lengelska folket ålades skatter icke för ko-l lloniernes bästa (dessa behöfde det ej) Hej tan bloit för att gynna några få individer. ! IDetta var orsaken till det rådande systemet. lat missbruk och oriktig styrelse. Vore det Tväl passande att House of Assembly tadlaIdes derföre, att detsamma sökte utöfva en af sina vigtigaste fusktioner, nemligen den att punkt för punkt granska en gren af statsutgifterna? De tvenne uppgifter, den ädle lorden FI gjort, voro icke öfverensstämmande med facta, I hvilket till öfverflöd kunde bevisas genom doIkumenter och korrespondens. — Det vore oriktigt att säga, att House of Assembly i nedra -; Canada vägrat bevilja budgeten. Huset hade I blott vägrat göra det utan med vissa vilkor; hvilka visade det origtiga af att tillåta någon person innehafva flere tjenster, och lämpligheten af att hvar och en tjensteman hlott hade en. i Englands Underhus skulle svårligen tro det möjbi ligt, att en kronsns minister mu vågat stiga upp ; i detta hus och förklara, att allt ifrån 1832 haide House of 4ss. oupphörligt och envist fort! farit i sin vägran af anslagen, då Talaren hölle i sin hand ett bref från lord Gosford, hvari -! denne sade att House of Ass. hade punkt för I . punkt: sysselsatt sig med budgeternas genomgå, lende.? Men House of Ass. bade icke i blott punkt för punkt genomgått budgeten, u,tan hade verkligen beviljat anslagen för de förI nämsta embetsmännens aflöning. Det var sanot latt Huset dervid fästat vissa viikor; men dessa I vilkor voro endest rättvisa och billiga vilkor, som icke blett i och för sig sjelfve kunde rättI färdigas, utan ock i många hänseenden voro absolut nödvändiga, såvida embetena skulle kunna tillbörligen skötas af innebafvarne. I Ville väl den ädle Jorden påstå, att House of l Assembly, när det voterade penningesnslag, licke hade rättvghet att fästa vilkor vid dessa I anslags utbetalande? Allmänna tänkesattet i Englland hade förklarat sig emot hopandet ef flera lembeten på en hand. Skulle då ej Iouse of l Assembly i Canada få söga, att det beviljade I vissa löner åt vissa embetsmän, endast med vilkor att de lemnade befattningar, hvilkas innehafvande vore fullkomligen oförenligt med deras embetspligter? (Forts. följer.) SR eh EET PANERNOTEO SYDNEY SAST AN SLET SOCKHOLM d . 15 Februari. TN FT oe 2 ss RR