Aftonbladet – 13 februari 1838, sida 1

juct, OULCH HAFVA uu ucieuwer ansäg 11? IIUSKBISson, som då var staissekreterare för kolonierna, lämpligt att bringa dess: ämnen uvder parlsmeutets skärskådande, och föreslog nedsattsnde af en undersöknings-komi: af uuderhuset. Har uppläste lorden en depechefrån Sir George Murray,; som efterträdde Hr Huskisson, tili generalguvernören i nedra Canada, Sir James Kempt, jför att visa, att hos alla mimsterer i England, af hvad politisk färg de eck varit, allud funnits en benägenhet att respektera Canadensernes konstitut onella rättigheter. I afseende på vissa kronans inkomster yttrade sig Sir Geo:ge Murray på följande sätt: Inkomsten af de ofvanjnämnde afgifterna och kionans iukomster af länderierna synas utgöra den enda fond, som jHans Maj:ts regering lagligen kan .använda till j bestridande af utgifterna för civilstyrelsen och rättvisans skipand: inom provinsen. Det måste derföre för framtiden antagas såsom en bestämd och oföränderlig grundsats, att, med jundantag af de redan vämnda ; fonderna, icke inågen del af Statsinkomsterna i nedra Carada kan användas för de allmänna bebofven, eller i hvad väg som helst, med mindre koloniens iagstiftande makt beviljar ett. dylikt.anslag Jag inser ganska väl den följd, som. nödvändigt måste uppkomma genom erkännandet af denna grundsits, nemligen att så länge House of Assembly får bestämma dispositionen af någon del af statsinkomsterna, så crhåller detta hus också i sjelfva verket kontrollen öfver det. hela; men huruvida ett sådaut resultat vore önskvärdt och ledande till provinsens bästa. eller icke, derom vill jag icke iulåta mig i någon undersökning. Det är nog att anmärka, att, såsom sakerna nu stå, i följd f lag, kan styrelsen i nedra Canada icke genom några konstitutionella medei frigöras från ett verkligt beroende af JIlouse of Assembly, och några andra än; konstitujionella medel böra icke komma i fråga. Härefter kom talaren: till den komit, som nedsattes. 1828, för att undersöka Canadensernes besvär, och det betänkande, denna komitd afgifvit.. . Han uppläste en strof ur House ef Assemblys i nedra Canada adress, hvari wutrycktes Husets belåtenhet och .tacksambet för det sätt, hvarpå komiten behandlat Canadensernmes besvär och klagomål. Stwaxt derefter hade dock House of 4ssembly förnyat sica klagomål i en ännu mera högstämd ton än förut. Det fordraee, bland anda förändringar, att domrarne måtte blifva eberoende och icke hafva mnågov beI fattniog med provinsens: politiska. angelägenheter; att embetsmännen måtte blifva ansvarige och åläggas redovisnings-skyldighet; att lagstiftande rådet måtte sammansättas med mers fär stadt afseende derpå, att dess ledamöter vore oberoende af understöd af allmänna medel, och mera fästade vid kolaniens intressen; att jesuiternes fordna egendom måtte användas till allI l män folkuppfostran; att alla hinder, som lågo i vägen för landets bebyggande, i synnerhet deriigeaom att kroaooch-kyrkojord låge obegagnad i grannskapet af vägar och nybyggen och fritagen från alla skatter, måtte undsnrödjas; att en nogrann undersökning måtte företagas i afseende på alla de olägenheter och missbruk, som kunde äga rum i proviasen, eller emot. hvilka petitioner blifvit ingi(na. af invånarne, hvarigenom alla kuade tryggas i det: ovärderliga åtnjutandet af en opartisk, välvillig .och konstitutionell styrelse, och ett välgrundadt och ömsesidigt förtroende återställas emellan de styrande och de styrda. Talaren ville nu framlögga, hvad som blifvit gjordt för att åstadkomma dessa reformer. Att domrarne skulle blifva oberoende, beviljades; men House of Assembly fättade vid billen , som gjorde dem : oberoende, oantagliga wilkor rörande domrarnes anklagande och dispositionen af vissa kronans im kemster, till hvilka Huset påstod sig äga rättighet. Huset förkastede en,bill, som lord Ripon föresbgit, för att göra, tjenstemännen ännu mera ansvarige. Lagstiftamde, rådet hade blifvit reformeradt, derigenom att dess majoritet blifvit sammansalt af personer af fransysk härkomst, oberoende af regeringen och högst betydligt intresserade i proviosens välfird,. ehuru de icke behagade House of Åssembly. Jesnitermes jordegendomar ställdes till det allmännas—disposition, oeh deux enda skugga af anledning til klagomål bestod deri, att de blifvit, utarrenderade till personer, i hvilkas händer House of Asssmöly icke gerna såg dem. . MedS5fseende på