Aftonbladet – 31 januari 1838, sida 2

(Insändt.) LA LIBERTE EST ANCIENNE; CEST LE DESPOTISME, QUI EST NOUVEAT Det är icke mindre märkvärdigt än sannt, att den största delen af de orimligheter och missbruk, hvilka till den närvarande tidens blygsel existera i vårt land, äro mer eller mindre moderna uwll sitt upphof. Endast den är derföre ena sann och verklig historicus,j som öfver alla dessa kränkningar af frihet och lagar, hvilka äfventyrare eller egoister tid efter annan infört, kastar blicken tillbaka på de nordiska folkslagens utmärkande grunddrag och dessa urgamla fris och rattigheter, hvilka däro våra häfders och en gång voro våra förfäders stolthet. Huru dyrbar för slafven är icke krönikan om hans fordna frihet; huru Jljufva för den af olyckor eiler sjukdom nediyogda mannen äro ej minnena af de friska och krafifulla dagar, då han ännu icke kände något af lifvets förrädiska glitter och tidens snaror! — Ja, mina förfaders skuggor, J, som lefden och krigaden och dogen frie, ingen född hberrskare var redan från vaggan satt utöfver eder alls; inga ärftliga hufvudmän vågade att lagstifta för edra samfund, såsom sina vasaller, intet fyraståndigt bocus pocus intrasslade och band edra råttigheter och edra barns. Alven kyrkans, först genom vidskepelsen införda, makt hade ännu icke fått fast fot ibland eder, och om landet tarfvade råd af sina söner t Till tings, till tings.Ebudkafveln gå Kring berg och deal, Kung Bing är död: nu förestår Ett Kungaval. Då tiger bonden svärd från vägg, Det stål är blått, Med fingret pröfvar han dess egg, Det biter golt. -— em — — — Sist tar han sköldens runda värn, en sol i blod. -— — — —