Aftonbladet – 30 januari 1838, sida 2

glömt en ganska vigtig strof i början af det lilia talet. Ty vid nsmnde tillfälle förklarade jag att jag icke tiltrodde mig att, i följd af egns rön, lemna några bestämada uppgfter rörande bränvins-statistiken i Sverige, utan hade hemtat alla mina kalkyler ifrån en i Stockholn ulgifven bok. Känonande min ställning, omgifven på plattformen af stora utmärkta män kyrkan och staten, och talande till en stor samling af Londons upplyste menniskoälskande medborgare; kännande äfven, att ordförander för tillfallet (Lord Teignmouth) hade sjelf vistats flere månader i Sverige, genomrest hel: landet, samt tagit noga kännedom af många dess förhållanden; kännande vidare, att jag skulle innan kort återvända just till Sverige, der ali tiibringa törhända mina återstående dagar, och att talet skulle visserligen refereras och toligen i tryck finna sin väg till detta land; egde Jag så pass verld-lig visdom, att jag aktade mig från egna uppgifter och tog de ifrågavarande ar en af en Svensk författad, i Sverige tryckt och utspridd, samt i England kina bok. I följd af deuta, det sanna fö. hållandet, förfalla ju helt och hållet såsom noll! och af intet värde Redakt:s ärekränkande beskyllningar, ty de öfverklagade uppgifterne äro icke ina och utgöra visst icke nägon nyhet för Svenska läsare. Titeln på boken, samt Aftonbladets: recension deraf, stå tll fjenst, när helst så åstundas. Om, såsom den svenske författa ren uppgifver, 60 millioner, eller, såsom redaktionen påstår, endast 30 millioner kanno: bränvin årligen produceras och konsumeras : Sverge, vet jag icke, ty lika svårt blifver de alt på faktiska grunder bevisa det ena, son det audra. Frågan är imedlertid ganska vigtig och om den mot mig riktade artikeln leder till några sanningsenliga uppgifter i ämnet, skall de glädja måvga utom mig; ty upplyste tänkande svenske män behöfva blott med öppna ögor skåda den verkliga qvantiteten af den skadlig: drycken, som århgen i Sverge förtäres, för at genast sluta till förjderna af en sådan förtäring samt förena sig med dem, som medelst exempel och rid söka törminska den. — Ett med det sanna förhållandet öfverensstämniande sval på nedanstå:ndz frågor skulle visserligen bidraga till en vigtiig reform i detta lind. Enligt rikshufvudboken uppgår antalet af de år 1835 t.xerade bränvinspannorna till en summa stor 152,273; kannrymden på dessa ugör 3,136,483 kannor, och tillverkningstiden sträcker sig till något öfver 150 dygn på året. Nu frågas: 1:o. Huru mycket bränvin: kan ullverkas på dygnet; pannaus kannorymd, eller mera, eller mindre ? Några uppgifter har jag förut fitt mig tillsånda, att neml.; på ett ställe tvenne 50 kannors-pannor producera 200 kannor om dygnet, samt begagnas alla de tillåtna dagarne; på ett annat producerar en 28 kannors-panna 42 kanvor om dygnet, och på ännu ett annat producerar en taxerad pannrymd af 90 kannor icke mindre än 270 på dygnet. Om iman nu å den ena sidan gerna medgifver, att en mängd smärre pannor icke kunna producera sin he!a rymd, eller hälften sin rymd på dygret, är det å andra sidan ett betydhgt antal större, med hvilka förhållandet är helt amnorlunda. 2:o. Huru många dygn af den tillåtna terminen begagnas af bränvins-producenteina? — Det förstås, att hvar och en bränner efter behag eller uträkning, så att de olika pannorna användas på en olika tid; — visst är det likväl, alt om många egare till smärre redskap, som äro landtbrukare, endast bränna några få dagar, finnes det andra, som lifligt drifva tillverkningen uti sitt större redskap under hela den tillåtna iden, ty de göra det till sitt näringsfång och bränma natt och dsg, med afsigt att producera så mycket möjligt är. Et medeltal, ett ungeär, torde kanske i följd af en mängd på erfaenhet grundade uppgifter kunna åtkommas; och sedan dessa tvänne frågor äro rigtigt besvarade, commer Nykterbetsvännen att på bestämd grund iprätta sina för landet vigtiga statistiska beräkingar. Redaktionen emottager säkert med välilja uppgifter rörande detta ämnr; de torde inäodas till Svenska Nykterhets-sällskapet, eller dresseras till mig, då de skola till sanningens efordrande användas. Imedal-rtid anhåller jag, som en billig rättvisa, tt ofvanstående rader införas oförsåndrade och kyndsamt uti Aftonbladet.