Aftonbladet – 26 januari 1838, sida 2

SO EP BS HD Red. har ansett sig icke böra neka ett rum åt efterstående till oss insända begaran om upplysning i ett icke ovigtigt ämne. ANSPRÅKSLÖS FÖRFRÅGAN. Ibland de dagens frågor, som företrädesvis och för den närvarande tidpunktea äro praktiskan, och således fordra praktiske män att behandlas, är utan tvifvel frågan om reformen i smidesstadgan ; och bland de författare i detta ämne, om hvilka mest skrifvits i dessa dagar, är, såsom allmänheten känner, herr Georg Svederes. En ledamot af den läsande allmänheten, för hvilken denna fråga, i egenskap af ena vigtig mesyr uti rikets hushållning, icke saknar intresse, och som gerna söker ett stöd för sitt omdöme uti jemförande af de olika opiuioner, tidningarne uttrycka öfver dagens ämnen, har derföre äfven med nyfikenhet genomläst den i Doagl. Allehanda förekommande recension af herr 5vederi nyligen utkomna, emot Bergskollegii förslag till smidesstadga riktade, skrift om jernhandteringen i Sverige. Man finner af denva recensior, att Red., af Dagzgl. Allehanda icke allenast i priocipen gerna sluter sig till förf:s åsig, hvilken går ut på, att hvar och en måtte få anlägga bruk efter behag, utan allt förmynderskap å statens sida, samt att Bergskollegium således begått ett hufmmdmisstag i att ej föreslå det nuvarande privilegiisystemets totala upphafvande, utan äfven angående verkställigheten, förklarat sin åsigt vara författarens, och anmärkt lika med hvad denne hufvudsakligen anfört såsom karakteren på kollegii förslag, att halfhet, äfven i det goda, skadar och är ofta icke mycket bättre än intet.n Efier genomläsningen häraf, och då ins. af detta omdöme insett, att Dagl. Allehanda förenat sig med herr Svederas i de;s anmärkningar emot Bergskollegium, kom ins., som samlat äfven de äldre årgångarae af D. A., händelsevis att erinra sig en recension, som förekom i samma tidning år 1836 öfver berörda då nyligen afgifna förslag till smidesstadgav, och fick lust att ä05u en gång genomläsa derna recension. Ins. bör ej neka, att vid dessa båda recensioners jemförande en viss tvekan hos bonom uppstått, hvad han egentligen skall tro. Uti den första recensionen förekomma nemligen följande yttrande af Redaktionen: I N:o 101 för d. 3 Mej, 2 sid. i spalten: Vi mås!e öppet erkönnva, att det just är (i och nör sjelfva sakens skull och de förhoppningar för frsmtilen deruppi kuova bygses) med en nviss förkärlek som vi nu gå att retogöra för nde principer, hvilka göra sig gällsnde 1 Bergspkollemi d. 7 sistl. Mars aflemnade förslag till py förordning angående stångjernssmidet och den gröfre jernförädlingen.n Längre ned på samma spalt säges det om samma förslag, att det ,synes dock i allmänhet, noch då det smmanhålles med Bergskollegii nserskilda underdåniga skrifvelse i ämnet, samt nde utförhga motiver, som derför äro lagda till grund, åtminstone äga den förtjensten, att vutgå ifiån vissa bestämda principer, dem man pbemödat sig at vidhålla så vidt möjhgt vaAR meo Amt AA m— mm ooo ooo RA 0 E I Sd s F C c la F qrit — — Läogre ned på samma spalt. om derföre de hufvudsakliga grunderna för Bergskollegii ifrågavarande förslag blifva jemväl af regeringen antagve, — — så kunna vi ej annat än lyckönska brukshandteringen och bergslagerne till den framgång, deras och landets eller det allmännas sak härigepbom vunnit i striden mot gamla fördomar, monopolier och skråtvång, — 7 Tredje sidan, första spalten: dessa stadganden åro de väsendtligaste angående tillverkningsrätten, och de synas a allmänhet både tydliga och ändamålsenliga, Det enda al vigt, som