Aftonbladet – 25 januari 1838, sida 2

åtminstone i denna del alldeles okunnig om bruken på ångfartyg. I slutet af uppsatsen gör insändaren en framställning till nationsn, som han säger ningenting vill gora till sjoväsendets utbildnin. och förkofran,, som han derföre anser ej hafva några anspråk på kunskap och duglighet bland dess medborgare-sjömän,, bland hvilka likväl skall finnas en hög grad af kunskap och erfarenhet, ett hfligt intresse för vinnandet deraf, ett nit och fortsatta individuella sträfvanden, hvar och en på sitt håll och efter sin förmåga, hvartill hos något annat folkslag på jorden icke torde kunna finnas något motsvarande. Han uppmanar nationen till eft-rsinnande af hvad hon gjort pför att för sig förtjena och i sina ferger blanda äran af denna s:ger,, och hemställer derföre om det är värdigt och skäligt, att på ett så högst skoningslöst, och enligt Ins. öfvertygelse, lika högt orättvist sätt, behandla en officer, för det han haft olyckan förlora ett fartyg? En officer som alltid varit känd för utmärkt redbarhet, som äger sjömanskap och erfarenhet ksnske vida utöfver någon af sina jemnårige; som aktas och värderas af ett par hundra kamrater och förmän!, Det bör erinras, att Ins. förut formeligen protesterat mot det epithet anmärkaren tilllagt honom af Hr Ene marks pavegyrist. Till bestyrkande af sin sak, meddelar Ins. slutl. ett ull honom adresseradt bref, dat. Stockh. d. 13 Dec. 1836, hvari Hr Enemark jemföres med de Grekiske hjeltarne, som stå i strid med ett fientligt öde, men besegras af det. Detta ödes nanläggving, tillskrifves det, att Hr Enemarks ,mest ändamålsenliga åtgärder gjorde honom till ett mål för tidningarnes kritiker samt följaktligen för gässens kackel,, och som bevis derpå anföres en del af de åtgärder, som förekomma i slutet af anmärkarens artikel. Denna tydning öfverensstämmer tämmeligen nära med Hr Enemarks egen tanka i sin förklaring, att han varit poffer för en outredd naturkraft. Odets anläggningar och outredda naturkrafter, behöfvas väl andra skäl? :