Aftonbladet – 20 januari 1838, sida 2

I PREMIERLÖJTNANTEN EHNEMARKS FÖR KLARING PÅ KRIGS-FISKALS-EMBETETS SLUTPASTAENDE, ANGÅ. i ENDE ANGFARTYGET ODI::S i FÖROLYCKANDE. (Forts. fr gårdagsbl.) ; ; 6:0 Reglemente, sjökort och beskrifningar i öfver Nordsjön, begagnade under expedinonen med ångjartyget Odin. Erigsliskaslen anlör med sfsceude hö på, att jag upp giivis, det jag erdast erhållit 1834 års tjenstsörin,s 2eglements, ioen då detta icke skall blifvit mig lem nadt till efterföljd, jag ensett mig öga rätt dervid gö ra indringar, oaktedt jag befallt underbotilet art der I efter rätta sig, men att jag då bordt sjelf eftorlefv I cetsamma, helst jag ei hatt något annat ombord, och detta i sådent ändsrål blifvit mig lemnadt. Efte: uppsäknvande af de sjökort och beskrifuingar, s m junnits ombord, har jag till den dervid anmärkta brisien svarat, att cå fartyg från stationen utrustes, vet väl bör vara försedt ätven med dylika för navipexringen rödise hjelpsedor. Härvid anmärker krigsfiskalen, :tt det wertom är chefers skyldighet att sådant förskaff., hvilken uraktiåtenhet af nig anses såsom något genska ouppmärksamt och forsumligt. — Vidkommande 1834 irs tjenstgöringsreglen ente ha: krigsliskalen åryo ansett sig beiogad att utan ringaste bevis förklara det skedt, som sig icke tilldragit. K-igsfiska!en säger, att detta reglemente blifvit mi2 lemnadt till eftetöljd. Förhållandet är, att det på min egen begäran blifvit mig lemnadt, med serskild tillsä.ess, att det ej var till efterletnad. Jag ägde således en obestridliv rättighet w: helt och bållet eller till någon del, eller ulideles icke låta det ligsa tjersten på angfartyset Odin till etterråt:else. I de dekr, som med förbållenr ene på nde fartyg vero förenlige, och som jag, sjelf bestämde, entetallde jag det derföre unerbetäl och bosittning til! efte. löljd. Jag hvsrken har elier kan således vil denza min törklarivg hatva enfört detta reglemente såsom positht försverande mina åtgärder; blott nå olt säle har jag citerat det såsom bevis rå en sÄngt fore detta reglemintes sammanskrifning på alla öÖrlogslartyg gällende proxis eller coutume. Lika litet kan jag medgilva krigsfiskalens eaflåtliga bemödande att, på hvsd sätt det sko kan, öfverty, a Jaroim, att det jen t mig till efteriesnad, för :it seetter dess stadg: nden bedöma mina åtgärder. Erkärnande det vara r åsiet, att hvarje chef förskaller sig, så vjdt möjligt, de kielpredor, han för artygets navigering enser erfordenvigs, vidhåller jag in sjorde förklarnng i motsats. mot den af krigsfhikalen yttrade, stt det icke, enligt regementen, fin-es någon skyldighet chefen ålagd avt förskeffa sig ådane, Nu voro emedlenid ce, jag ägde ombord, i Nin tanka Olliöcklge för den expeuiuicn, jag förehee, och af hv.d jag oivan haft äran anföra, hoppas