Aftonbladet – 18 januari 1838, sida 1

Iso åter vid Mur Viedro och brigaden FernanIdez, som sednast var i Leiria, hade tågat tillI baka till Chalves. Enligt sednare underrättelser från Saragossa, gick likväl det rykte, att Ca-Ibrera var slagea af Borso, som fått i byte en I mangd boskap. En telegrafrapport meddelar, att Oraa anmält Ifrån Alcavieja, att en bataljon infanteri och 30 ryttare af Cabreras korps, som åtfeljde en kendvoj till Canta Vieja, blifvit nedergjorda af en sqvadron af drottningens trupper. Oraa fortsatte sin marsch åt Calanda. Pretendenten befarn sig den 27 Dec. vid Llodio, dit Guergud äfven ankommit, sedan han skrjt sig från den till Castilien bestämda expeditionen. Den 28 Dec. förezades 12,000 man Christinska trupper vid Medina del Pomar, och tvungo den carlistiska styrkan att återtåga till dalen vid Mena. England. Regeringen har erhållit depescher från general Colborne, i Nedra Canada, daterade den 3 December. De lita mycket gynnande för Engelsmännen; men att sakerna icke äro slut dermed ait insurgenterne lida en ech annan partiel motgång, det känner man tillräckligt af alla större insurrektioners historia. General Colbo:Be berättar, att insurgenierne blifvit skingrade vid S:t Richelieu-floden, och att öfverste Gore utan motstånd ictagit S:t Denis samt ämnade vidare, öfver S:t Charles, marchera mot S:t Hyaciuth, der han hoppades icke möta något betydligt motstånd. Hans styrka utgjordes af 8 kompanier och 3 fälistycken. Invånarne i trakten af Richelieu sägas hafva nedlagt vapen och åter begifvit sig till sina hem. Lord Gosford hade dan 29 Nov. utfärdat en proklamation till invånarne i Nedra Canada, hvari de u manoas att nedlägga vapen, och afhjelpande af deras besvär utlofvas. — Ett infanteriregemen te hade från Halifax landvägen ankommit till Qvebec. Engelske lojalisterae bildade frivillige och veteran-korpser, och insurgenternes anförare, general Browne, sades hafva blifvit balshuggen af sina egoa trupper, i förbittring öfver den förlust, de. lidit i en traffning. Hela militärstyrkan, som är ämnad att från England skickas till Canada, utgör 5,750 man, hvaribland 450 ryttare, 600 man bergskottar och 2,000 man garder. I Öfra Canada hafva flera felkmöten varit hållna, såsom i Whitchurch, S:t Thomas och Toronto, vid hvilka fattats beslut, som uttryckt afsky för regeringens åtgärder och hennes kolonial-despotism, samt proklamerat fullkomligt instämmande med de beslut, Papineau och majoriteten i representanternes hus i Nedra Canada fattat. I Förenta Staterna är, såsom man lätt kan föreställa sig, sympathien stark för Canadenserne, och flera tidningar uppmana presidenten öppet att tega Canadas parti och bryta med England. Papineau skall hafva varit i Newyork, och gjort uppköp af vapen och andra krigsförnödenh: ter. Flere främmande militärer befiava sig i Canada, såsom det förmodas, för att taga delifrihetskriget. Bland dem äro tre Fransmäv: Hertisen uf Blacas, chevalier Tant och Herr de Tollendal. Äfven på Jamaica skall 18da starkt missnöje. ! Kolonial-församlingen har förklarat en af guvernören meddelad depesch från kolonialministern Lord Glenelg för en förolämpning emot Huset, och guvernören lärer hlifva nödsakad upplösa församlingen. OCornell ligger farligt sjuk i Dublin, men lärer vara något på bättringsvägen. Prins Anton Bonaparte, son af Lucien Bonaparte, har nyligen auländt till Liverpool ifrån New-O:leans. Erkehertig Joban af Österrike vantas till England nästa vår, för att bivista Drottningens kröDing. -