Aftonbladet – 15 januari 1838, sida 2

Innan för rian är ett mälthus med cement-golf, hvaruti hvarje månad mältas ötver 200 tunnor med en vedåtgång af 2 2-3:de:;s famnar, och som äger den fördel framför de van iga, att säden ej, då den skall torkas, behöfver med fle re mans arbeto hissas, utan kan af ett barn inkastas på plåten, som blott är en aln högre än malthusgolivet. Värmen kan äfven i den strängaste köld besiämmas efter behag, medelst värmledning från ugnen. Oitver milthuset är logen med genomskärniog, och deröfver en spasnemålsvind. Hela haset är under tegeltak. De sem Önska en nogarannare beskrifning, erhålla densamma af herr Schmicd:e; hva d åter arbetskostnad ved och tid för torkningen angår, sänvisas tll de pratokuoller, som af Kougl L Landibruks-ak demiens kommissarier blifvit bållne vid de talrika experimenter, som bhfvit anbefallde och som för mnärvarsnde hvila i Kongl. Landtbruks-skademiens vård; hvilka visa, att ved och tid varit unpelär hölites mot det sem åtgår för en lika qvantitet vid de hir sörr brukliga. 5åledss tordo ädock något dermed vara vunret. Utan att vilja vederläsga den mängd orimligheter insändaren i Dagbladet for den 29 Dec. företer, som t. ex. behofvet af 20 rior för 10:0 lass sid, uppfinningen af en ria, som skulle flyttas från den ena åkera till den andra, under skörden, hvilket påminner. om bonden som ej vil!e böra Guds o:d, om ej kyr rkan kunde flyttas till honom, och dyhlkt, vill jag blott anmärka det osanna i uppgiftan, att Boo ria skulle kesta miast 2000 riilr banko; 1y hela kostnaden, ej för rian ensamt utan för hola huset sådant det ofvartöre är beskritvet, är 2800 Rdr Reld, hvilket säkert ej faller ågon dyrt , som äger mins!a insigt att bedöma ett arbetes värde, och fördelen af att med samma eldstad kunna ria otröskad säd om hösten samt tröskad och mältad om vinterr. Dessutom står ju hvar och en fritt att i stillet för tegel pålägga halm, i stället för stengolt cch jerndörrar, begagna det förra af lar och da sednare af träd. ssrmt att med rian ej förena mälthus cch svannemålsvindar; hvilka hos mig utgjort nira 34:delar af kostmaden, Ehuru i en framtid möjlizen förbättringar kunna ske, ty fullkomligt är ju intet här i verlu: jag Likväl för en skyldighet förklara min ful belåtenhet med ofvannämr: ide inrättning, hvilken fullkomligt motsvarar så väl hbehofvet som kostnaden och som, enl. sakkunnige mäns vitsord säkert vinner efterföljd, och visar orättvisen af de vrånga omdömen, som drabbat så väl upplinnivgen som uppfinnaren. Boo säterier i Januari 1833. J. W. Hoving. oo