Aftonbladet – 13 januari 1838, sida 2

val till svensk thronföljare beträffar, at fenrik IVergeland. Denna sistvämnda omständighet iu naturligtvis en stark sporre på nyfikenheten att se skriftens innehåll. Den af Wergeland författade delea af boken upptager 50 sider, uti hvilka likväl de intressantaste berörivgspunkterIna med Norge endast obetydligt vidröras. Det hela är icke någon kritisk behandling af händelserna, utan en panegyrik. Kanhända vi fram.deles återkomma till detta arbete, som visar, att Hr Wergeland icke blott kan vara demagog, , utan äfven nbofoch statspoetn. 1—Af nDe la Gardiska Archives, eller Handlingar ur grefl. D2 la Gardieska biblioteket på Löberöd, har nyligen utkommit monde delen, innehållande biogrcafiska och statistiska dokujmenter till upplysande af svenska historien i sjuttonde seklet, jemte ett bihang rörande Carl iden Toltes död, Blåkullafärder, Svedenborg, Lino och Leopold, i det adlertondz. Det är :glädjande att se sålunda oafbrutet fortsatt denna i flere afseenden högst interessanta och vigtiga dokumentsamling, ehuru den väl, såsom mera legnal för historiens forskande och stude:ande väover, än för de blott läsande, svårligen har att från publikens sida påräkna något allmännare deltagande. Den nitiske utgifvarens, Hr prosten Wieselg ens, möda härvid är lika berömlig, som förläggarens euttröttade frikostighet, denna . sedna:e dubbelt anmärkningsvärd i en tid, som äger att uppvisa så få exempel af vare sig större elier mindre uppoffringar för ett litterärt ända. mål, från någon enskilt macenats sida. oo — Andra delen af Guinchards, med så allmänt bifall emottagna, Lärobok i Franska Språketv, har lemnat pressen. Den omfaitar hela syntaxen, jemte skrifoch exphkationsöfvingsr. Hvad man äfven vid ett flyktigt eraminerande skall finna, är att den innehåller en mängd syntaktiska uppgifter och idiomatiska observationer, som saknas i våra vanliga grammatikor, och det synes öfverhufvud inom dess riugare omiang vara koncentreradt allt hvad man anna:s endast i utförligare grammatikaliska arbeten får söka. Ett och annat parti, såsom till exempel det lika vigtiga, som svåra kapitlet om bruket af vissa tempora i franskan, tyckes oss likväl något knapphändigt, och legert undangjort. Författaren utlofvar i förordet en tredje och sista del, ämnad att behandla den för en fullständig kännedom af språket icke likgiltiga jartikeln : hvardagsspråkets oegentligheter och La nd lafvikelser, samt i allmönhet aila tungomålets finare nyanser, Sålunda en gång fulländadt, skall! Hr Guninchardås arbete intaga en värdig plats bland de bästa undervisningsböcker i främmande språk, hvarmed vår litteratur på sednaste! åren blifvit riktad. lett af en hittills okänd signatur, J. F. Fr—; I utgifvet litet häfte poesier. Det anspråkslösa i utanskriften har på förhand afväpnat kritiken i afseende på dt temligen lätt genomögnade innehållet. Om det hela icke kan göra anspråk på pågon större uppmärksamhet, röja imedlertid ett par af de förekommande styckena en viss grad af anlag, och t ex. den s. k. MYarchen till Bacchi tempel, låter en förmoda, att den onämnde författare, som tvifvelsutan med detta häfte tagit första steget på skaldskapets bana, icke borde alldeles misslyckas i den jovialiska och bacchiska genren, om han under den möjligen fortsatta vandringen på sånggudinnornas mark vände sig hufvudsakligen åt detta håll. Från en anorym källa har under namn sf Främiingarnen publicerats en samling små poetiska stycken, jemte en novell, kallad ,Pelikane.n. Hen bekante romanen Grannarnan, af förf. till ;Teckningar ur Hvardagslifvet,, säges i förordet hafva gifvit anledning till det lilla arbetet, som, om man får obetingadt tro på detta förord, utgöres af bidrag ifrån en liten glad krets af vänner, samlade till en gemensam hy!lningsgärd åt Grannarnas, författarinna, för det nöje lektyren ef denna roman mer än en gång skänkt 1frågrvarande slutna sällskapskrets under le långa aftontimmarne. Arbetet är också velerbörligen dediceradt till Teckmngarnas, förattarinna, och dess början utgöres af en liten liktkrans, deri hvart stycke är uppkalladt efter ågon af de förnämligare personnagerna i ,Granjarnav. Så väl i dessa, som de öfriga poemera, uttalar sig en älskvärd anda, småtreflig och — Rimmade Ungdomsförsök, är titeln på de ke R qv ha år mi no