Aftonbladet – 10 januari 1838, sida 3

DVULCIU lall5stialla Sin TCUaKLUVUS pi SOU RNlct UlUu en interessant synpunkt. REVY AF TIDNINGARNE. Åt dem, som kunna vara nyfikna på, hva det gamla välkända, äkta, gedigna såkallad lArguseriet numera har sitt tillhåll, sedan tid ningen Nyare Argus, glorvyrdig i åminnelse linsomnade, taga vi oss friheten att gifva adres på en artikel i tidningen Freya för sistlidne fre dag, med titel: Huru befordrar en svens tidningsskrifvare säkrast och wverksammas Rysslands intressen?n Den Argusiska förfatia ren af denna artikel har, efter intagen veder-. börligt upphöjd ställning, för att kunna betrakta sitt ämne uppifrån nedåt, indelat det samma uti trenne hufvudkapitel, och visat, huruledes en tidningsskrifvare på ett trefaldigt sät kan befordra Rysslands intresse, nemligen i militäriskt, financielt och moraliskt (borde kanske hellre heta: vpolitiskt, litterärt och kommercielt,) hänseende. I zmilitäriskt hänseende säger han nemligen, med hela en fordomtim: bondkaplans styrka och eftertryck, m,befordras Rysslands fördel, om man yrkar de rant militära försvarsmedlens afskaffande eller försvagande, eller ock nedsättning af anslagen för armeåeens tjenstbarhetv. — I financielt häns:ende skulle samma ändamål befordras genom att med ifver sälta sig emot organiserandet under freden af en inhemsk statskreditv, — på det att, när det faller den öfvermägtige grannen lägligt, natt angripa oss för att göra slut på vår exinstens som stat och fullkomligt arrondera sig, ninga penningar må finnas att tillgå eller möjligen stå att erhålla. — I moraliskt hänseendev, säger slutligen den politiske kaplanen, skulle likaledes samma intresse befordras, genom att predika den krässaste egoism och en hejdlös engennyttan, med hvilket han förstår, att företrädesvis ,betrakta individens juridiska förhållanden eller dess rätty — — att betrakta ,hvarje åt det hela fordrad gärd och uppoffring, vare sig i handling eller skatter, såsom en dårskap och ntillika såsom ett förtryck mot individen, — — att rastlöst arbeta på, att tillintetgöra all statens tvångsmakty — — att bemöda sig om, alt utbreda blott negativa frihetsbegrepp, och munder namn af så kallade reformer ifra för uptestängande af all moralisk samverkan mellan statsmakterna, samt införande af blott juridiska nförhållanden dem emellan etc. etc. Vi tvifle verkligen, att någon mera naivt oförskämd radotör , framträdt infor den svenska publiken på hela det nyligen hänsofnan å;et, än denne, under hvars ledning Freya börjat sitt inträde på det nu ingångna. . Den stackars läsaren blir af honom skrämd precist för samma buse, som plägar framhållas för folkets re-. presentanter, när de börja påminna om nationens behof af besparing i statsutgifterna. Det är blott ett annat uppslagpå de famösa ,!rasorna på beväringen, hvilken H. E. Grefve Brahe vid sista riksdag med en så rörande emfas frzmhöll för Ridd. och Adeln, för att röra deras bjertan i frågan om de extra anslagen. Det är precist samma förvridning och skruflöshet i frågan om statskredit och finanser, som på de sista åren spökade i den bekanta politiska valfiskens hjerna; det är ändtligen samma ihåliga och toma rop om negativitet och upplösning af ssmhällsbanden, samma deklamationer om moralisk samverkan, om uppoffringar för fosterlandet och det hela, m. m. som godtyckets anhängare plöga uppstämma hvarje gång någon vågar allvarsamt uppträda i rättvisans namn och med dess fordringar emot gällande missbruk. Det vore verkligen intressant, om Freja, som nu så synbart drifva sitt förstuckna spel bakom kulisserna, för att få taga på begge händer, ville svara på den frågan, om icke äfven Rikets Stönders revisorer i hennes tanka befordra Rysslands intresse, när de anmärka dispositioner, stridande emot Stärdernas beslut, eller medel tagna från de öfriga hufvudtitlarna till den tredje, eller en disproportienerad kostnad använd på ministerstatens aflöning, o. s. v. Det vore vidare artigt, om Freja en gång kunde förmå sin ambulatoriske skelmästare att litet närmare utreda hvad han menar med den der väl organiserade statskrediten,, hvilken fras ,