Aftonbladet – 10 januari 1838, sida 2

BSS DV STENe OCH Spneiella bildning. Aldrig har de enskildas bemödande att bilda skolor och uppfostringsanstalter varit så stort och så allmänt, aldrig deras uppoffringar så betydliga, aldrig den allmänna rösten i afseende på nyssnämnde angelägenhet så enig och så högljudd, aldrig det utländska efterdömet så manande, aldrig det verkliga behofvet så kännbart, som under nuvarande, af fred och deraf utvecklad böjelse till materiell förkofran utmärkta tid. Annu väntar dock allt detta på den kraftiga medverkan, som styrelsen ensam kan vifva deråt genom den enhet som ligger i dess makt. — Den synliga frukt, som det föregående året 1 detta fall burit, har varit vid våra högskolor, öfver avilka några stjernor tillf-ligtvis nedregnat. En tilldragelse h:r likväl under förlidna året bevittnat styrelsens håg att taga notis om lärdomen i landet: det är Hr Stats-sekreteraren Hartmando:iffs oförtänkt påkomna utflykt till de norra läroverken. Frågan är, huruvida han dervid lärt mer om dem, eller de om honom. Man föreställer sig måhända att det som icke blifvit gjordt, icke heller må benämnas för ett utsäde, samt att hvad som-i hänseende til ungdomeas bildning tilläfventyrs försummats, icke bör tagas i beräkning vid en revy sådar som denna; men det ar isynnerhet på uppfo. stran man med fog tillämpar den styrelsemaxim: den som icke församlar med oss, han förskingrar. I nära sammanhang med uppfostrings-väsendet står befordringsväsendet och de utmärkelser, hvarigenom styrelsen uttryckt sin opinion elle ska-psinnighet i valet af de personer, som utgösa Organerne for regerings-systemet. Tvenne män, hvilkas handlingar och opinioner så ofts blifvit bestridda medan de tefde, hafva för alltid afgått ur konseljen, och blifvit efterträcde al tvenne ardra, om hvilka man med visshet kan säga, att de icke hålften -så mycket skola taga allmänna uppmärksamheten i anspråk. H. Ex. Grefve Mörners förordnande till utrikes ministerns plats var i början något oväntadt, men haus slutliga utnämning har nu redan länge varit väntad. I fall dea, såsom det tros, verkligen inträffar, är det åtmisstone i så måtto glädjande, att man deraf med den största siannolikhet kan sluta, att landet står i den lugnaste och bösta, af inga kinkiga tvistepunkter stördt, förhållande ull främmande makter. Moan äger för öfrigt all anledoing, att våra diplomatiska förhållanden i allmänhet skola lika hastigt erfara en välgörande följd af att H. Exc. kommit i spetsen för dem, som landthushållningen i landet rönt af landtbruks-akademiens tillvaro, hvilken akademi jemväl har H. Exc. till ordförande. He:r Landshöfdingen Gyllenhaal har remplacerat Grefve Lagerbjelke. Vid hvarje ledamots inträde i konseljen frågar vanligen nationen, om man deri skall hoppas, att jemväl se några nya idder framträda, någon modifikation till mera populära grundsatser, någon utsigt att f; en rådgifvarepersonal som känner sin förbindelse såsom verkligt ansvarig inför nationen. Man gör sig isynnerhet den frågan, om en sådan man, underc sin föregående bana ådagslagt, att han känner samhällsbristerna och deras sammanhang, och om han äger denna kunskap om de moraliska kiafiernas, för ögonblicket af mäng : den obemärkta, men alltid säkra inverkan på det helas tiflstånd, som tillhör filosofen, och är ett oundgängligt vilkor för att bilda den rätta statsmannen. Om denna fråga besvaras vöjsktigt med statsrådet Gyllenhaals nyligen skedda utnämning till Friberre, är det utan tvifvel lyckligt för fäderneslandet. Vi vilje alltid heppas, men måste beklaga dec mindre fördelaktiga ställning till opinionen, hvari Friherren kommit genast vid början af sin rådgifvarebava, genom den s. k. Trollhätte-frågan. En annan befordran inom konsoljen under irets lopp, som väckt mera farhågor, var herr solismästaren Nermans förordnande till Justitixcansler, hvaraf man ännu endast sett de första rukterna uti befordiingssättet inom justitioreviionen. Men han pjuter detta förtroende blott ills vidare, och äger för sig tvenne andra ills vidare, nemligen lagman Harlingsson tills vidare på polismästar-stolen, och någon annan ills vidare vid tingsbordet. — Detta leder föri många under årets laonn med förundran eka