Aftonbladet – 8 januari 1838, sida 2

Ibland den del af allmänheten, som intresserar sig för allmänna ärender och styrelseåtgärder, har man de seånaste dagarna hört åtskilliga uttryck af undran öfver några i tidningarna nyligen rafererade regerivgs-åtgärder. Sålunda har det i främsta rummet unidrat;, huru regeringen kunnat tillsätta ordinarie tjenstemän i ett juridiskt verk (Justitie-revisionen) på förordnarde med lön tills vidare (se sista torsdadgsblaet), då likväl regeringsformen bjuder, att inga smbetsmän skola utan dom och ransekniog kunna skiljas ifrån sina tjenster. Vidsre har man undrat, om det kan vara sannt, att en ordinarie löver-glering för hfgardet till häst skulle vara i fråga att fastställas af regeringen, emot Ständernas beslut vid sista riksdag, och så kori ef ter RB. St:s Revisorers sammanträde. Videe Har man cter pämint sig den undran, som frem ställdes för ett år sedan, då regeringen fö siorde anbud ef stt understöd från handelsoch sjöfartsfondeas öfverskott tll Trollhätte kanalbyggnad, huru regeringen kan tilltro sig gifva en sådan garanti för längre tid, än nästa riksdag, då Ständeroa kuova scfier den tiden ändra, nedsätta eller upphäfva berörde beskattning. Fj mindre har man uncrat, hur unågot, vare sig handelshvs eller bolag, vågar ingå på ett kontrakt under en så ofullständig garanti för en tid af 23 år. Våa läsare torde erivra sig, att vi flere gånger förut talat om merlöshetens dagar. Vi befaca, att cet bgger någon menlöshet äfv:n hos dem, som undrat öfver de nuvarande sake, iu. med vadantag af sista punkten. För vår del fivva vi dem, om just icke naturliga, åtminstcne ingalunda. onaturligare än alla de dispositioner, åtgärder och författningar, som regeringen tiliförene vidtagit, vare sig emot grundlagens o:dalydelse och anda eller Stöndernas beslut. Vi äro också öfvertygade, att liksom någon vpdran i sällskapskretsaraa eller anmärkningar i tidnivgarna Itälls icke förmått forbindra sådana åtgärder eller medfört Pigon förändring i den riktning, som i detta hänseende synes rådande, så skor de också alldeles icke göra de: hädanesser, så lönge icke nationen blir allvarsamt betänkt på en reform i lagarna för den ministeriella ansvasigheten. Men låt denna ansvarighet blifva mindre beroende af reservationerna till protokellet och framförallt låt, genom upphäfvande af det undantag som äger rum for Stats-Rådsprotokollerna, från den allmänna rättigheten att trycka offentiga verks handlingar , allmänheten ta tillfälle att när sådant behöfves, sjelf få se, hvilken eller hvilke de äro som hafva den hvfvudsskliga skulder för lagstridiga eller apmärkningsvärda åtgärder, och cet står då derhän, huruvida icke en förändving i åtskilliga fall skulle deraf komma att iörspörjas. NNE Herr Erkebiskopen J. O. Wallin har begärt