venne tungor, men jag har blott en. Powellj kickar mig för att söga, att han skall komma vitin och sjelf hålla ett til; att det gifves dagar Jå en man, han måtte vara huru elak som helst, nser sin villfarelse; att han är bekymrad öfver det fö. flutna; att han bortkastat sin bössa; att han icke förer med sig annat än sitt bollträ; att han vill hålla ett tal, och sedermera slå boll! en eller tvenne dagar; hvarefter han hoppas att det åter skall blifva fred; att man icke mera skall tänka ringa om den hvia fanan, utan att alla vilja stryka sina ansigten emot henne, och icke längre förhåna henne. Så lyder Powells tal, och sådant jag fick det sådant gaf jag det. General Hernan-ez, till hvilken talaren framfört sitt uppdrag, förklarade sig genast beredd till sammankomsten, och bestimde dertill d. 21 Okt, Mötet skulte äga rum på ett ställe, ungefär tvenne tyska mil ifrån St. Augustin. Mellantiden begsgnade Her ar Slafhandlare i Florida, för att i hast samla 1080 man öster om floden St. John, till större delen bestående af kavalleri, under general Jessups befäl. General Hsrvandez så väl som Indianerne infunno sig den öfverenskomna dagen på utsatt ställe — knappt voro de a!la samlade, förrän 200 ryttare. hvilka höllo sig dolda i granskspet, rusade fram och togo alla Indisnerne till fånga. Powell och 50 andra, till större delen chefer, bundos och fördes alla till fästet Brighton, der de hållas i strangt törvar. — Den som käsner blodsbandets makt och blodshimden hos Indianerne, har svårt för att tro, att saken är slut genom deta skändliga förräderi. Xånga plan tager torde for dess skull komma att gå upp i rök, många qvinnor och barn att blitva skalperade; hämden är så mycket farligare, som n-gerslafvarne göra gemensam sak med Indiaverne.