Aftonbladet – 15 december 1837, sida 1

Rent nnn nt SR näe de voro afsände af Grefve Mole, för att stude ra konstitutionen och den allmänna sinnesstäm ningen. Man skall ha rådt Konung Ernst a 2, visa bort dem, men hvilket han afböjt med de 1rigtiga anmärkning, att franska regeringen omoj ibgen kunde sända honom några oskickligare. hb! Hr Barante skall hafva inberättat från Peters. d Iburg, det kejsarens afsigt är att förmåla sin dot ter med hertigen af Bordeaux. Det Parisiska nationalgardets artilleri skal hafva att vänta en ny organisation, hvarigenom It) get skall ställas på en for regeringen mindre fruktansvärd fot. Plaren härtill är redan före. Hagd åtskillige af nationalgsrdets bögre officerare I ioch till sina hufvudpunkter af dem gillad. Bland a lannat skall det nya artilleriet bära en uniform, I jalldeles lik jägarnes, för att undan:ödja visse bekymmer eller afundsjuka Jemförelser, som den Ijgamla alltid föranledde. Af större vigt är lik. väl, att det ej får några egna kanoner, som de I sjelft förvarar, utan finner i Vincennes allt, hvad I det behöfver för sin exercis, äfvensom för tjenstI göricgen, hvilken ej lär komma att pågå med -J särdeles stränghet. Den s. k. Republikanska Monitören, hvilken vi förra posten omtalade, framställes af tidninpgarma såsom en Journal impossible. Det är också verkligen icke tänkbart, att man skulle kunna, utan stempel och kaution m. m., utgifva ett sådant blad mer än en enda gång, om det ej sker med polisens goda minne. Pohlen. Från Berlin berättas om ett påfund, som Paskewitsch, biträdd af en Engelsman, haft, för att bringa censuren i Poblen till höjden af fullkomlighet. För någon tid sedan hade hans durchlaucht nemligen utsatt ett pris för uppfinningen af en sådan svärta, som gjorde den sidan af ett tidningsblad, hvilket dermed beströks, fullkomligt oläslig, utan att skada den andra. En Engelsman hade varit nog lycklig, alt göra denna upptäckt, och vunnit priset, och sedan dess låter Paskewitseh stryka sin nya censurmassa öfver alla de notiser och artiklar i främmande till mförsel lofgifna tidningar, som han ej vill att Polackarne skola läsa. I säll skapskretsarne i Berlin cirkulera exemplar af tyska tidvingar, och isynnerhet af preussiska statstidningen, hvari hela spalter och artiklar på detta sätt blifvit belagda med censurmassa, så att det är alldeles omöjligt urskilja hvad som förut stått der. Innam denna ovärderliga upptäckt skedde, skar censuren ut ur tidningsexemplaret allt hvad den ej ville skulle läsas. På denna operatior gick naturligtvis ofta äfven en oskyldig sida förlorad; men nu, sedan censuren ej mera skär med knif utan med borste, så vinner läsaren åtminstone baksidan till det censurerade. Ryktet att Paskewitsch skulle hafva fallit i onåd, och komma att lemna generalguvernörskapet i Pohlen, tyckes. ej besrälta sig. Det är icke heller troligt, att en så upplyst och rättvis monark, som kejsar Nicolaus, ej skulle förstå att värdera furstens förtjenster, nyss till så hög grad ökade genom borsten och censurNassan. Från Krakau skrifves den 12 November, att lå de trenne skyddsmakternas trupper utrymde vämnde stad, lemnade de ehier sig en polhisdiektör, hvars befattning egentligen blott skulle träcka sig tll Podgorze, men hvilken snart oillbör:igt utsträckte sin makt till sjelfva staden. Jenne embetsman låg ingenting så mycket om jertat som att få reda på någon sammansvärjing, 1 hvilken afsigt han förenade sig med anIra lika sinnade bröder, För att komma över lägonting, som kunde tjena till utgångspunkt ör konspirationen, började han att bryta de ref, sow inlemnades på postkontoret i Krakau. in student skref till en skolgosse i Kielce:: Blif alltid de goda föresatser trogen, genom vilka du utmärkt dig och studera bra; detta ec enda sättet att blifva en dugtig karl och nytg medborgare för sitt fådernesland. Detta ref föll i polisdirektörns händer, och denne it genast arrestera studenten och de mrnercaner