Aftonbladet – 15 december 1837, sida 1

nnamade. DPortugal. rOm man får tro de Engelska tidningar m hvilka meddela uoderrättelser från Lissabon: illlda till den 22 Nov., är tillståndet i landet ninyo ganska betänkligt. Baronerna Setubal c 1Leiria skola redan ha 500 man tillsammans 1I Galiciska gränsen och gåfvo ansenliga värfnin; i-Ipeonirgar — de skola nämligen ha erhållit n ttidel från Lendon — så att 47 hästjägare ny ajgen öfrergått till dem. Ministrarne ha väl sig till Spanska regeringen, för att utverka en grantarnes förvisning till det i0re af Spanien. M lan de båda grannstaterna är för öfrigt nästan kommunikation afbruten, emedan Estremadr g:nomströfvas af 3000 Carlister, till en cc kommerd: rade af Miguelitiske officerare. De jemte stå ministrarne icke i godt förstånd m det ultra-liberala partiet, och man tviflar may ket på, att drottniugen skall sanktionera d sinya konstitutionen. Castro Pereira och Bobe e hafva afgått ur ministeren. Den sistnämnde s -Iges med egna händer hafva godtgjort sig f ål de restantier staten var honom skyldig, och h gjort detsamma för sina slägtivgar och vänne -I Den förre afgår med smärta från sin post, medan han åtminstone hoppats blifva baror Sa da Bandeira, som anser sig skicklig till all -) har från marinen öfvergått till utrikes ärendei na, men bibehåller sin plats som konselj-presi ident. Huru väl han passar för denna befatt ning, kan synas deraf, att han är både närsyr fr och lomhörd. Baror Bomfim har fått marin portföjen, och äfven provisoriskt krigs ärender nas. Till dessa poster har han tiilräckligt do kumenterat sin skicklighet genom sitt försvar a Braganza år 1826, der han lät öfverraska si (af markis Chaves och sedermera af Madeira der han utan allt slags nödvändighet tog ti flykten. Hvad som kan väntas af en såda ; minister, inses lätt. Frankrike. Courrier Francais berättar (men Moniteure bekrafiar icke) att Marsk. Valee ändtligen foga sig efter regeringens önskan och åtager sig sty ;relsen i Afrika. Denna underrättelse skall haf va fröjdat armeen och hela Frankrike. Han ,oegennytta och ihärdighet berömmas allmänt Allt detta devisar dock icke, att han verkliger blifver generalguvernör; tvertom skall, enligt an. I dra berättelser, General Bugeaud hafva god hopp om embetet. Denne förut så fredlige gemersl skall nu hafva blifvit af den tanka, ati eröfringarne böra bibehållas. — Imedlertid skall han fordra en ockupationsarme af 90,000 man, i stället for de 40,000, som Clauzel ansåg nödiga, Konstaatineh, Kolnah, Mascara oeh Tlemecen skulle få starka garnisoner; mellan dessa städer skulle befästade läger inrättas; de arabiska stammarnes område skulle genomströfvas af rörliga kolonner. Ar det sanning, att Bugeaud bhr befälhafvare, och att han numera hyser dessa tankar, torde hans första åtgärd böra blifva att bryta den fred, som han sjelf slutit med Abdel-Kader. Franske konsulen i Tunis har haft ett obehagligt uppträde med landets regering. — Eu missdådare flydde till franska konsulatshuset, och auktoriteterne ville taga honom dädan med våld. Kensuln befallde då, att rättens tjenare skulle tagas i förvar, i fall han icke ville afstå från sitt anspråk. Detta skedde, och konsuln skiekade sin sekreterare till Bejen, för att fordra upprättelse. På Bejens vägran begaf sig konsuln sjelf till dennes palats; men efter någa timmars fåfäng underhandling, gick han, med hela sitt kansli, ombord på ett franskt skepp, och anmanade alla Fransmän att begifva sig bort. Det värsta är, att senna förolämpning cke står ensam, utan varit åtföljd af flera för foljelser mot enskilda Framsmän, och detta egentigen sedan Konstantinehs erofring. — Imedlerid skall, enligt sednaste underrättelser, tvisten vara bilagd. ut Sr va -— SRA od Den 9 Nov. afreste Hertigen af Nemours på ingfartyg till det gamla perliisket la Calle. Derfrån skulle han afgå tll Algier, Mostaganem eh Öran, för att afven lära känna vestliga deen af de afrikanska besittningerna. Först ifrån Jran företages resan direkte till Frankrike. ; Den 29 Nov., pohlska revolutionens årsdag, umnade de poblske flyktingarne i Rouen anstä.a ett kalas, hvari äfven flere stadsboer ville ieltaga; men kl. half 7 infann sig polisen och! nslog på salsdörren ett plakat, som förbjöd dess ppnande, Journ. du Comm. berättar, att, strax efter let första Hannoverska mnatentet skola tvenne I