Aftonbladet – 14 december 1837, sida 1

UTBIKES. Uti en korrespondens-artikel från London i em Parisisk tidning, hafve vi under denna rubrik funnit nedanstående artikel, som innehåller så många interessanta fakta, att den synes förtjent äfven af Svenska läsares uppmärksamhet : ENGELSKA MONARKIENS ETIKETT. Drottning Victorias ed. — Middagen i Guildhall. (Ur ett bref från London, Det är en sak, som tyckes öfverlefva alla lexor och trotsa all erfarenhet: det är de dynastiska oppositionernas illusiomer. — I England, liksom annorstädes, hafva de personer, som skryta af konstitutionell uppriktighet, en gränslöshet i förtroendet, som icke ens de svåraste missräkningar förmå nedslå. Hvem känner icke t. ex. redan på förhand alla dessa obestämda eeh ingenting sägande Jleci communes, hvaraf ett throntal består? Alltsedan represemtativa monarkier börjat finnas i verlden, har den krets, der dessa plattheter fabriceras, icke undergått den aldra minsta förändring. Antingen monarken är ung eller gammal, kar talet likväl alltid samma ålder och samma fysionomi. Imedlertid väntade de dynastiske på denna sidan kanalen ett öppet och fullständigt uttalande af ministerens politiska syften under den förestående sessionen. Ni kar nu sett talet, detta Palmerstons och Russells barn, em värdig bror till de äldre syskonen, ett värdigt specimen af detta politiska taskspeleri, som slår skickliga volter med korten, i det beundransvärda medelvägs-systemet. Whigs tyckas i sanning födda för att fullkomna dessa tals nullitet. Är det verkligen möjligt, att man med pomp och ståt samlar män, hunnue till mogen ålder, att man sammandrager trupper, att man i hofekipager släpar omkring högre och lägre lakejer, att man utvecklar hela den kunghga prakten omkring ett barn, att man framställer en Lerd Melbourne, bevapnad med rikssvärdet, och tvenne hertiginnor för att uppbära drottningens släp, samt att ändtligen en gammal ärbar herre, Lordkansleren, iklädd sin