Aftonbladet – 13 december 1837, sida 2

ytterstöflor och traskade med sin farbror i dei styfva leram på åkrarne om dagarne, och om aft narne satt han hemma hos Lovisa; och sen hen, stackars liten, aldrig föreslog att tanda ljus och han icke tyckte det var värdt begära ji ljus enkom för att se på hennes ansigte, s kunde han sitta hela timmar och lyssna till de behagliga musiken i hennes röst samt besvari hennes ömma smekningar, och tänka att ha skulle bli lycklig; och det skulle han också haf. va blifvit, om ham icke derjemte tänkt att har var ett snille. Ungefir en månad hade på detta sätt förflu tit, så en ijeurnal kom från London, adresse. rad till Shuffieton Pope, Esquire, som undra. de, hvem som väl kunde hafva skickat dem Det förhöll sig så, att bland vår hjeltes bekanta var en herre, sem stod i förbindelse mec pressen, ett slags författare för en skilling ra den, hvilken, sedan hans arbete blifvit uppmätt såsom timmermannens med alnmåttet, och han fått så och så mycket per tum, fann al hans Jycka gick långsammare än han heppats, ech att Hr Shuffleton Popes bord var en herrlig sak, som han ganska mycket saknade, nu sedan vår hjelte dragit sig från verlden. Som han var någet lierad med den ifrågavarande journalen, hade han stållt så till, att han der fått infliekadt i en revy af magasinet, den må naden vår hjeltes artikel utkom, följande strof: Man har sagt oss, att den ganska lyckade korta berättelsen flutit ur Hi Shuffleton Popes, från Södra Cobley, penna, en ganska lefvande ung författare. Detta hade gjort honom kär för vår hjelte, som alltid med nöje såg honom vid sitt berd, då han var i Londor; och om ingen anman beklagade He Shuffleton Popes fråmvaro, så gjorde han det åtminstone. För att väcka Hr Shuffleton Pope ur hans dvala och åter få honom till London, hade ham låtit införa följande paragraf och skiekade nu det nummer af tidningen, bvari den stod: Detta magasin är icke så interessant som det vanligen plägar vara. Vi sakna en af dess bästa författare, hvars bidrag vi alltid söka efter, så snart vi skurit upp bladen. Hvart har Hr Shuffleton Pope tagit vägen? Utgfvarer måste bereda sig på att för allmänheten besvara denna fråga, så vida han påräknar, att magasinets cirkulation skall fortfara att vara lika vidsträckt som hittills. Vi fråg ännu en gång: hvart har Herr Shuffleton Pope tagit vägen? Denna paragraf var såsom nektar för vår hjelte; han läste och läste om den, och sedan visade han den för Lovisa, som läste den ech bafvade, ty hon hade em olyeklig aning inom sig; och sedan visade ham den för sin farbror, som sade: Säg dem då, att Shuffleton Pope har blifvit landtbrukare och ämnar gifta sig; och sedan de första bultningarne af hjertat vore förbi, tänkte vår hjelte, att rådet icke vore så rasande, och beslöt att icke vidare bry sig om alltsammans. Men saken stannade icke härvid. Fastän reeensioverna i dagbladen af magasinerna äre någenting, som redaktören sjelf icke befattar sig med, utan öfverlemnar åt andra personer vid institutet, så är dock verkar af dessa recensioner betydande, ifall bladet har en s:or publik. Det var ganska sannt, att ingen menniska nänsin hört talas om Hr Shuffleton Pope; men att han icke skref i magasinet, såg ändock ut såsom en brist på omtanka och takt hos utgifvaren, och detta fann han skulle skada hans tidskrift; ty om förlaggarne toppri?a författarne, 6å darra förläggarne dock för kritiken nästan! ika mycket sum författarne sjelfve. Jag må-: ste hafva rätt på Suffleton Pope,, tänkte föröggaren för sig sjelf, voch få en artikel af honom i nästa häfte af magasinet. Den blir icke värd ett öre, det vet jag; men så mycket bätte; allmänheten skall då imse, att jag hade rätt här jag förafskedade honom, och att kritiken rar orättvis. Så der resonnerade Hr B., och kref genast ett bref till Shuffletom Pope, Esquire, Södra Cobley, hvilket vederbö:ligen kom ägaen tillhanda, och lydde sålunda: i Min bäste Herre! Om ni ännu skulle hafva Inst tt förse mig med några artiklar at eder hand för fårt magasin, så skola vi med största nöje intaga lem, och betala dem lika väl som vi honorera våra nest ansedda medarbetare. Vi komwa att behölfva n artikel för nästkommande Mars, at omkring tolf å yn blad, och skola hålla plats Öppen för en addan. Eder tillgifne H. B., Den afton, detta brefvet kommit, var Hr huffletom Pepe tankspridd; han svarade ic