Aftonbladet – 11 december 1837, sida 2

CONTRAPROTEsTEN. I Fredags protesterade Hr Victor Sjöberg Aftonbladet mot sitt mamns tecknande framfö opirmioner dem han, om han blifvit tillfrågad icke velat urderteckna. I Lördegs eontrapio testerade Hr August v. Hartmanscorff i Stats tidningen, och försäkrar, att Hr Victer Sj-ber; också alldeles icke undertecknat besagde opinioner. Hvem har nu rätt: Hr Aug. v. Hart mansdorff, som påstår att Hr V. Sjöberg ickt undertecknat opimonerna, eller Hr V. Sjoberg som påstår, att han icke ens velat underteckne dem, derest han om sådant blifvit tillf ågad? Allmanheten torde svårligen kunna föreställa sig, att em så grundlig skiljaktighet i opinionen om opinionerna kan finnas hos en industnfsreningens ledamot och samma förenings ordförande. Vi taga oss derföre friheten att fästa upp märksamhet på följande i Lördagens Statstidning synliga dokument. Till Redaktionen af Sveriges Stats-Tidning Ehuru jag ämnar, å vederbörlig ort, yrka laga ansvar å Redaktionen af det Elfte Aftonbladet for den förnämligast emot mig riktade artikel. hvilken, under öfverskrift af protesten, var införd i nämde bdlad, för sistlidne gårdag; så anhåller jag likväl, att bilagde bevis måtte, til skyndsam vederläggning af berörde artikel, få ett rum i näst utkommande nummer af Sveriges Stats-Tidnring. Stockholm den 9 Dec. 1837. Aug. von Hartmansdor(f. Att Fabriksidkaren Hr Victor Sjöbergs namn hvarken funnits, eller finnes, under det yttrande Svenska industriföreningens Kommitte af. gifvit i fråga om näringsfriheten, betygar, Stockholm den 9 December 1837, ex officio Georg Scheutz, Föreningens och Kommittens Sekreterare., Men om Hr Sjöbergs namn icke finnes unmder Industriföreningens yttrande, hur har det då utan reservation kunnat inkomma 1 detta yttrande uti Föreningens tidskrift (se N:o 245 af Aftonbl.) Hur har man då kunnat kring land och rike sprida det såsom vidhäftadt em opinionsyttring, den Hr S. måste blygas för att erkänna? Det är detta vidfogande, ofver hvilket vi trott att en förklaring icke illa bordt anstå Industriföreningens ordförande; ty had föreningens kommilte tecknat eller icke tecknat i sina protokoller, är en sak, hvarmed vi ieke ämna befatta oss. En besynnerlig företeelse är det emcålertid att se våra funktionärer trängas om hedersrummen i öreningar, forbund, ordnar, sällskaper och komnittcer, utan att erkänna förbindelsen att s-ara ill de små äfventyr dermed äro förbunmdne. Man ser nu en persons namn skyldra för en Industriföreningens op:nionsytiring, den han icke erkänner. Man tillåter sig förmeda, att Industriföreningens ordförande deröfver skall kunna emna tillfredsställande förklaring, ech denne svaar med hotelser om yrkandet af laga ansvar.