Aftonbladet – 6 december 1837, sida 1

icke kunna uppställas utan den största våda för de kongliga prerogativerna. Hvad sluligen angår de grundlagen till last lagda betydliga ingrepp i de kongl. rättigheterua, så återstår för underdånigst undertecknade, i afseende på denna den svåraste, men fullkomligt outvecklade Tanklagelse, intet annat än ait påminna, att det Tkongliga kungörelse-patentet af den 26 Nov. 1833 just högtidligen förklarar sitt föremål vara tryggandet af de landsherrliga prerogativerna; att tyska Bundsförsamlingen, som ssmtidigt med Iståmds-öfverläggningarne af grundlagen nedsatt jen kommission just öfver samma ämne, aldrig I uttalat en dylik förebråelse ; att tvertom detta rikes grundlag skördat beröm för vis hofsamhet och klokhet. Då underd. undertecknade således, efter allvarligt begrundarde af vigten af detta fall, icke kunna komma till annan öfveritygelse, ån att grundlagen, på grund af sin tilljkomst och sitt innehåll är gällanse, så kunna de ock icke, utan att handla mot sitt samvete, ;stillatigande se, at: densamma, utan vidare unI dersökning och försvar från de dertill berättigaIde, förstöres endast genom en regeriugsmaktens l åtgärd. Tvertom är för dem en oafvislig pligt, att, såsom de härmedelst göra, öppet förklara, det de, genom den ed, hvarmed de besvurit grundlagen, måste oaflåtligen anse sig skyldiga att hvarken deltaga i val af deputerad till en på ! andra grunder än konstitutionens sammankallad i stånds-församling eller erkänna valet, och ändtligen att icke såsom giltig och rätt tillkommen erkänna en ståndsförsamling, som sammanträder i strid med grundlagens stadganden. Då ödmjukast undertecknade medlemmar af landets universitet här uppträda såsom enskilde och ensamme, sker det icke derföre, att de tvifla på sina kollegers enahanda öfvertygelse, utan derföre, att de så snart som möjligt önska trygga !sig mot de konflikter, dem hvarje kommande stund kan medföra. De veta med sig, att, unIder troget uppfyllande af sin embetspligt, alltid Ibafva varnat dem studerande ungdomen för poIlitiska ytterligheter, och styrkt dem i tillgifvenheten för landsstyrelsen; men hela framgången at deras verksamhet hvilar icke så mycket på det vetenskapliga värdet af deras lära, som på deras personliga oförvitlighet. Så snart de uppträda inför ungdomen såsom män, hvilka leka med sin ed, i samma ögonblick är vilsignelsen af deras verksarahet borta.n ; Man erfar nu närmare detaljer om erkebiskop ns af Cöln, Friherre Droste von Vischerings bortforande från sitt stift. En af Preussiska regeringen förordrad kommission förelade ho0 m å:skiliiga frågor till besvarande, öfver hvilka han dock helt och hållet vägrade att yttra sig. Derpå arresterades han, och affördes till Minden, der han hålles under så noga bevekning, att han icke får kommunicera med sina anhängare. För att förekomma en möjlig störing af lugnet i Cöln då erkebiskepen arresterades, hade ett Dragon-regemente och ett batteri bliflvit ditkemmenderade, och uppstälide framför ;erkebiskopens palats. i Turkiet. Den uppmärksamh:t, hvarmed fransyska eskadern under amiral Gallois töljt Kapudan Paschas rörelser i Medelbafvet förliden höst, för awt förekomma att Turkarne skulle praktisera in på Afrikanske kustem någon undsättning åt 3eyen af Konstantineh, har satt Sultan i det allravärsta lynne, och föranledt en not från turkiska kabinettet till fransyske ambassadören i Koastantinopel, amiral KRoumssin, hvari begares kategorisk förklari ing öfver fransyska eskaderns, såaom det påstås heta i noten, pför em allierad makt ovärdiga förfarande. Amiral Roussin har tyckts komma i någon ferlägenhet öfver deuna imot, och skickat en kurir till Paris. Jemte denna dimarche hos fransyska ambassaden, har Porten tillika underrättat de andra hofvern om förhållandet, och besvärat sig ötver amiral Gellois mamövrer. Då Kapudan Pascha i 14 dagar låg för motvind vid Tschesme, lemna ade fransyska eskadern henom under hela tiden icke ur sigt-, och då turkiska flottan derifrån seglade till Dardanellerne, följde amiral Geallois etir, Äonu d. 2 November hade ej Kapudan Pascha för motviad kunnat komma upp till Koustantinope!; mem då han anlände, skulle floitan ej efter vanligheten aftaelklas, utan ligga i eg bart sk ick, och till och m2d förstärkas a 8 fartyg. Exligt officiella underrättelser från Trapzszurt hade den bskanie rebellen Revendus Bey, som fn nåienan Hd esdan icke hlatt fick amnesti: a I t I i I