Aftonbladet – 6 december 1837, sida 1

I delse: !kengliga pateutet d. 1 Nov. 532 P I lingens allmänna förslag utan endast dessa serskilda de erforderliga insigterna, äfven äga det så nödiga lugnet och besinningen., — Odilon Barrot synes verklig.n genom valen hafva ryckt portfeljen betydligt närmar: ; eckså säger Gazette de France, att a hans tal till valmännen visar sig tydligt och klart, att han velat göra sig möjlg, derigenom att han icke förenat sig med den bekarta valkommiten, sammansatt af oppositionens alla fraktioner. Lafitte har icke bhfvit invald i kammaren, och Arage har, så som bekant är, föreslagit att lemna den plats, der han brukat sitta i kamraaren, tom. öDoktrinäre:ne göra sig lustiga härofser, och jemfora detta förslag med uppropandet af den första gremadieren af Frankrike vid vissa högtidliga tillfällen, sedan han redan stupat på ärans fält. Infallet är icke dåligt, men hedrande för LaI fitte, och verkar derföre icke till fördel för upphofsmännen. — Oäilon Barrots tal till valmänne komma att blifva ett hufvuiföremål för den nya kawmarens förhandlingar. Hr Barret lof-. var, att i detta afseende på det ifrigaste bevaka sine komnuttenters interessen; denaa fråga är! en lifsfråga för Aisne-departementet. Utam tvif-. vel skola alla amdra deputerade betrakta ämnet. ur lika synpunkt, och känna sig förpligtade till; lika sträfvamden. Men em hvar och n depu ! terad anser anläggning af jeruvägar såsom en lifsfråga för sitt departement, så är det klart, ! att man måste bevilja mågot åt hvar och en, för att få majoritet för de särskilta anläggmingarne. Så kommer det också att gå; man må ste sysselsätta sig med ett helt syster af j:rnvägs-anläggningar. Att sak:n måste väcka stort; interesse, det känner regeringen. Miristern för de allmänna arbetena, Hr Martin, direktören i, hamdeis departementet David och direktören i. vägoch bre-departementet hafva sistlidne höst! gjort reser i Belgien ech England, för att per-! sonligem taga i ögensigte dervarande jirmvägar. Efter d ras återkomst arbetas flitigt i vederbörande byråer. Å andra sidan hafva ledan? för alla partierne, nemligsn Odilon-Barrot, Maugin, Arago ech Thiers äfven gjert dylika resor och studier. Man kan alltså lita på att diskussionen i kammaren rorande detta ämne; kommer att gå till betten af saken. Fmedlertid är man ännu oviss om hufuvida regeringen äm; ner i Åisne-departementet avtyder, att jernvägarner ölverlåta de stora anläggningarae åt enskilda bolag, eller öfvertaga dem för stat:ns räkning. Hon symes ännu icke sjelf hafva fattat håget beslut i detta hänseende. Så mycket är likväl agjordt, a.t å:minstone anläggaingen af trenne; stora jernvägsbanor kommer att föreslås, nemligen en från Paris till Rouen och Havre dej Graee, en till Brässel, ech en till Metz. och. öfver Straskurg till öfra Elsass.n ! En fransysk tidning har en korrespondensj underrättelse från London af d. 19 Nov., enligt hvilken drottning Victoria icke skall vara mycket hågad ait begifva sig i äkta ständet, utan hafva förklarat, att hon så linge som i; möjligt ville uppskjuta valet af gemål. filennes; moder, Hertiginnnn af Kent, som gerna ville: hafva sin brorson, den unge prinsen af Sachi sen Coburg, till måg, skall vara mycket perplex öfver Victerias oginhet för hymens band. Det tiliagges i den ifrågavarande skrifvelsen, att bland alla dem, som spekulera på den unga erottningens hand, skall prinsen af Sachsen Coburg vara den, som mest behagat henne. Tyskland. . De sju Göttingska professorernas protest mot konung Ernsts patent af d. 1 Nov. är affattad; i den underdånigaste ton, men innehåller tem ligen ampra sanningar. Den ärtaf följande lyo i ,Unuderdånigst undertecknade finna sig al sitt; . os . i samvete tvungna, att hos höglofl. UniversitetsCuratorium (KanslersEmbetet?) nedlägga sin vördförklaring öfver innehållet af det Med all skyldig! sammasie vördnad för det tecknade icke öfvertyga sina samveten, att statsgrundlagen är rätisvidrigt stiftad, och ogiltig kongliga ordei, kunna underi blott derföre, att högstsal. konungen icke grundat hela dess innehåll på fördrag, utan vid j I dess al stånds-försam; j I promulgerande lemnat vissa sanktion, och tillsatt nigra ändringar, sow icke förut varit underställda ständerna eller af dem antagna; ty i enligt den erkinda rätts-principen, att det gällande icke tillintetgöres af det ogiltiga, skulie I deuna förebiåelse af ogillighet dock allud traffa punkter, som enligt sitt 1 211 FATT TT TT ot ST Oo Ta TT .