Aftonbladet – 5 december 1837, sida 2

skrå: KUnnNat Uppgomma, atvensom sjoxast, dels ati renom den ostliga kursen som tagits, PremisrLöjnanten gått miste om de för Nerdsjöarare så välkomna kontroller på dera3 sjöräkningar, genom lednings:r på de allmänt öfversegla e bankarne, dels att i hä seende till kursen för ett ångfartyg, större försigtighet evi!korligen bör iaktt:gas, än med ett seglande fartyg, af den anledning, att, i händelse panna eller machineri å det förra skulle så sönder och fartyget således behöftva tillika sin obetydliga segalarea, det har största svårighet att hålla sig i sppen sjö, isynnerhst om storm inträffar, hvilket ej är något uvenligt i Nordsjön, äfven sommart den. 2:0) Verkställda lodningar 3 ångfartyget Odin ifrån den 5 Aug. sistl. år till strand. ningshändelsen, Vid dessa lodningar, som under resan från London icke varje timma, utan så ofta remierlöjtnanjten Ehnemak ansett dem nödiga, verkställts af AnI svarsstyrmanner Holm. her väl nizongång det vanliga djuplodet på brukligt sätt begagnats, men för det mesta det såkallade Ericsonska patent-iodet; på så I sätt, att minst dubbel iodlinar emut djupet blifvit utkast:d, Tillförlitligketen af denna ;a lodningsI moth d med Ericsonska lodet, såsom änru ej zntaiigen och godkänd, lärer vara preblemaztisk; och utan (efter nogaste jemförelse emellan det vanliga lodningsI sättet oeh det Ericsonska, hide ej det senare bocdt så uteslutande beg:gnas Vid en sådan iomförelsa Å j j hade ert :rdrats, att mashinen bbhfvrit backsd eller farten minskad; men så har ej skett — och örekomma dessutom stidigheter emellau uppgifterna iloggbeken -ch i berättelserna vid undersökningen, om 1.vilketdera af lodningssätten kl. 12 på natten till den 9 Angusti sistl. år, eller kerrt före strandningen ryttjades, enär, enligt ArsvarsStyyminaen Holms uts2g0, vid berörde jodning, som skall skedt med Eriesonska lodet, djupet ei kunnat erhålla, emed.n för mycken lina varit utgifven uch djupet vid samma lodning likväl står i loggbeken uppteget till 19 famnar. Att i öfrigt lodningar ej verkställts på de för ledskott så tjenliga bankarna i Nordsjön, har här förut blifvit anmärkt, och hatva Kommitterade derom vitrat: Att hvad de verkställda lodningarni beträffar, öfverensstämma de väl med farypets vig, men då dessa lodningar, nästan heta tiden, icke ckiedt vå några af de, genom bådas ujup och bottens berkaffenhet, utmärkt kände bankar, som eftast rätta sjöfarerdes bestick, anso kommitterade, att Belälhafvaren vål icke för sin säkerhet kehöjt att söka någen af dessa ankar; men också att al de nu aj: rda lodningarne, han lika litet haft någon anledning att förmeda sig vara fersatt utur sin rakning, som att de kunnat bestyrka riktigheten af densamma, 3:o0) Under resan verkställda loggningar. Premisrlöjtnanten Ehnemark har uppgifvit, hvad uadersöksingen i målet bestyrkt, att losgningen under expeditionen, sem förrä tats af QvartersChefen, icke verkstillia på vanligt sätt, utan medelst pistonslagens å ån,mschinen beräkning, på så sätt, att vat tenhjulens periferi vid skoflarnes ytterkant multielicerats mecd slagens antal, hvaraf en tredjedel afdragits och att på detta sätt fartygets hastighet i minuten bifvit utrönd; hvilket lemnat lika resultat med att dividera pistonslagens antal med 3, och hvars qvot tåled-s utgjort distansen i knop — samt att detta loggnisgssätt kontrollerats genom pejlingar under föregåenderesor, och att PremierLöjtn. icke haft skäl misstänka, att detsamma vore mindre tillförlitligt. Denna loggning eller distans-mätning efter piston-slagens räkning på maschinen, som bexagnats, men alldeles icke blifvit jemförd med den hitulls, efter Rosvails Navigatiens-bok allmänt använda loggnings-metoden, lärer dock aldrig kunna antagas, såsom säker grund för någon sjö-räkning. Att fartyget jemväl fört segel, är upplyst och, vid minsta eftersinnande, visar sig. att dem fart, som maschinens piston-slag utmärkt, icke kunnat vara annan, än blott den, som ångkiaftem gifvit fartyget, då ideremot distans-mätningen, genom loggning på allmänt brukliga sättet, skulle tillkämnagifvit, så väl den genom maschinen ippkomna farten, som derjemte den, hvilken gerom vindens verkan på segel och skråt fört fartyget fram. Åt derna sednare omständigheten har icke lemnats ågon observation, och kan jag alltså icke vadgå, tt med förkastande af den verkställda osäkra distansnätningen, anse densamma hatva gifvit den bsfunna yriktiga räkningen och bland annat hafva varit verande orsak till inträffade strandningen. 4:o Den em bord å ångfartyget förda äkningen. PremierLöjtnanten Ehnemark har uppifvit, att fartyget vid strandningen var 30 minuter .O. utur sin kurs från det räknade stället i kortet; ch att räkningen icke varit tillförlitlig och ofelbar, r dessutom vid den i målet hållna undersökningen itrönt. På resan till England bestämde Premiervöjtnanten Ehnemark sin kurs, såsom varande på 7 yska mils afstånd från Holmen åa Jotland, som då ar utgångspunkt för kursen, men åter vid resm från ingland, då Holmen antogs såsom slutpunkt för wsen och då vid nalkandet al en fa kust, störta skål förefanns att frukta strömsåtlning, sattes ursen endast 6 mil derifrån, och utan att i beräking toes den erfarenhet, som lärt, att fartyg af trömmen i Nordsjön ofta sättas 20 å 3047 Ostligt m sin räkning. Följden häraf blef ock den, att faryget förliste 30! i Ostlig riktning från den punkt, varest det enligt räkningen skulle stå; äfven har ice fästats observation derpå, att ofta f okända oraker i öppna sjön och utur sigte af land, den vencc eller så kallade döda rakningen icke är fullkomgt tillförlitlig och att största försigtighet således arit af nöden vid dess begagnande. Att räkningen etydligt differerat, styrkes i öfrigt af komitterades ärem afgifna utlåtande: att de at logg-bokens kur er och distansen m. m. kalkyvylerat till det resnlts:t, att den skilnad uppstått emellen komitterades ch den om hord förda räkningen, att då fartyget KE a RE FR FS SR NA et a