Aftonbladet – 2 december 1837, sida 1

Article Image
allaval ett fVIOSJUteS SUM: Mt EA VM AA gemål att bo i England; men de läto icke beveka sig. Då försköt han sjelf de nödiga medlen, till ett betydligt belopp; och förskottet återbetaltes icke på lång tid. Det är således Wood, som Hennes Maj:t har att tacka för det att vara de facto, lika väl som de jure, en engelska. Denna betydliga förbindelse har Hennes Maj:t erkänt genom Hr W:s upphöjande till hans nu varande värdighet. Det vore väln, säger The Spectator, om alla befordringar och nådebevis i sednare tider vore så väl förtjentan. Frankrike. Numera anses såsom gifvet, att gen. Sebastiani kommer att frånträda sin ministerplats i London, dit hertigen af Broglie allmänt anses vara bestämd. Det år roligt att se, huru vederbörande begynna kurtisera de nya deputerade; ministrarnes salonger hafva begynt öppnas tidigare än vanligt, och alla krokar utkastas, för att fånga de nya fiskarne. Imedlertid vill pratet em ministrarnes oenighet och om kabinettets föreståen de upplösning icke tystna. Det doktrinära elementet, representeradt af Salvandy, LacaveLaplagne och Martin, synes med hvar dag finna sig osäkrare. Den 19 Nov. berättades till och med såsom säkert, att de förstnämnde resignerat och anbud redan blifvit gjorda åt Humann och Baude; men såsom Martins efterträdare omtaltes Passy. Om allt detta har man imedlertid blott gissningar och kombinationer att åberopa; men mera allvar synes vara med gen. Bernards lust att afgå. Han har länge visat något dylikt, och skall till och med sjelf hafva ledt konungens uppmärksambet på den nye afrikanske marskalken. Svaret berättas hafva varit: )y songerai Att Valde återkommer hem, är gifvet; och han tros allmänt påräknas för oförutsedda fall. Tidningarna utbasuna hans lof; och ett ministerielt blad har upptäckt, att utan gen. Damremonts död och befälets öfverflyttande på Valee, hade armeen framför Konstantineh varit förlorad. Damremont, som kände ammunitions-bristen och visste, att blott 80 kanonskott funnos qvar, skall redan hafva misströstat om framgång och fattat den förskräckliga tanken på återtåg. Le Tems, som berättar detta, tilligger, att hans ärorika död kanske var förtviflans beräknade heroism., Det säkra lärer vara, att då det, ett par timmar derefter tillkännagafs, att blott två skott vore qvar, hade Valee lagt handen på pannan, likasam öfverraskad af underrättelsen, och utrepat: ,afskjut dem! hvarpå han genast gaf befallning om stormning. ,Eröfringen (så slutar Le Tems denna märkliga artikel) är således frukten af en hastig, kraftfull tanke! Ryktet förnyar sig, ehuru ännu icke bestyrkt, att den fördrifne Beyen af Konstantineh blifvit öfvergifven af Arabstammarne och insett omöjligheten att med våld åter erofra sin hufvudstad, samt att han derföre visat lust att ingå i fredsunderhandlingar med Frankrike. Hans sekreterare och en Marabut skulle vara afskickade till Konstantineh i detta ändamål. Tyskland. Erkebiskopen i Cöln, Baron Proste von Vischering, har helt hastigt blifvit af landtstyrelsen afsatt, och Domkapitlet fått befallning att välja en förvaltare af embetet. Länge har en spänning ägt rum mellan Erkebiskopen och styrelsen. Den förre har envisats med sina strängt katolska satser angående äktenskap mellan katoliker och protestanter och yrkat, att ba:nen af ett dylikt äktenskap skulle uppfödas i katolska läran. ÅAfven har han ifrat och snart sagdt kastat bannstrålar met Hermes lärosatser, som gjort så mycket uppscende i Tyskland och äfven i sjelfva Rom. Prelaten b!ef antydd att amtingen lemna sitt reformnit eller ingifva sin afskedsansokning. Intetdera ville han gå in på; han vore af pålven bekraftad i sitt embetz och ville ej afstå det frivilligt. Länen och residenset vore han färdig ait lemna. Han vore van att lefva sparsamt och hoppades kunna subsistera af fromma gåfvor. — D. 20 Nov. begåfvo sig Kongl. Öfverpaesidenien för Rheoprovimserna, Regeringspresidenten och Stadens förste Borgmästare till prelaten, sem genast derpå afreste. Det har numera visat sig, att konung Ernst i Hammover redan länge, och medan hans broder, Wilhelm IV, lefde, påtänkt att, så snart ham komme på thronem, göra hvad han gjort, d. v. 8. upphäfva grundlagarna — Häruti in

2 december 1837, sida 1

Thumbnail