Aftonbladet – 1 december 1837, sida 2

NÅGRA ORD OM FOLKREPRESENTATION i anledning af hvad scdnast i detta afscende passerat i Portugal. Andra amnen hafva under de tvenne förflutna veckorna hindrat oss att fästa en närmare uppmärksamhet vid de beslut, som den Portugisiska nationen. nyligen vidtagits i afseende på sammansättningen af sin representativa försam. ling. Ett dylikt förehafvande är likväl nästar det vigtigaste af alla, som röra ett folks välfärd. Nya regenter tillkomma, do, afeller tillsättas; till och med en provins kan förloras och återtagas, utan att sådant medför någon serdeles rubbning eller förändring i det hela; men de representativa formerna äro de vigtigaste delarna af den organism, inom hvilken det offentliga lifvet i ett lagbundet samhälle rörer sig; de bestämma förhållandet icke blott emellan de styrande och styrda, utan också mellan de olika samhällsklasserna inbördes; de verka genom de grundsatser och den anda, som i dem göras gällande, på hela nationens seder, karakter och upplysning, och deras beskaffenhet måste således hafva det vigtigaste imflytande äfven på kommande slägtens öden. Om alla, eller huru många och hvilka ibland folket skola äga rättighet att deltaga i valen af ombud; om dessa skola väljas för hvarje gång eller för flera gångei och vissa år i sender; om de skola sitta tillsammar eller på flera rum och i hvad förhållande de olika fördelningarne skola stå till hvarandra, äro dertöre ailt frågor, semi anseende till sin maktpåliggande följder äro ytterst grannlaga, och om hvilka också meningarna varit nästan mer: delade än om något annat. Men det är isynnerhet bildandet af den såkallade andra eller öfre kammaren, der, hvarest det ansetts nödvändigt att hafva tvenne sådana, som brytt statsmännens hjernor. Man har nemhgen funnit något medel nödvändigt att kunna tillbakavisa eller förekomma de öfverilade åtgärder, för hvilka en folkföisareling, om den fattar sina beslut blott på ett enda rum och på er gång, tilläfventyrs kan gora sig skyldig. Sådana medel har man sökt dels deruti, att låta läsa ett nytt förslag flera gånger med någor mellantid, inzan deröfver finge beslutas, hvar genom man velat förekomma ofverraskningar och lemna tid till en noggrannare pröfning; dels ut sjelfva representatiomens delning i flera klasse: eller kamrar, hvilka efter hvarandra skulle pröfva samma förslag, så att det, som den ena kammaren antagit, skickades till den andra, hvilken då skulle aga rättighet att antingen bifalla, afslå eller med mer eller mindre modifikat:oner och motförslag återförvisa detsamma, och utan hvars samtycke intet förslag skulle kunna blifva lag. I anledning af den pröfningsrätt, som ligger hos en sådan andra kammare, har den vanligen blifvit kallad den öfre eller öfverhkus. Huruvida nu ett sådant öfverbus bör väljas, likasem den andra kammaren, af folket sjeif, eller den nedra kammaren utse ledamöterne i dem öfra, eller de sednare vara genom födseln sjelfskrifna inom en viss klass, eller utnämnas för lifstider