Aftonbladet – 30 november 1837, sida 2

straltbara förseelserna: och att denna mening icke öf verensstämmer med det i kiigslagarna antagna disciplinsystem, skulle troligen till och med idr Krigshskalen insett, — Lagstiltaren har orkaå, långt ifrån att på juda de formaliteter Hr Krigsfiskalen, — jag vet icke på hvad grund, — yrkat att jag bordt iakttaga, tvertom, uttryckligen stadgat motsatsen, genom det lagrum jag åberopat. I frågan om Hr Kapiten Arrhenii urakt!åtenhet att anmäla sig hos mig vid rekryteringsmötet i kara d. 26 Sept. nästl. år, hvilken utgjort en af anledningarne till dea Ofverklagade extra judiciella bestraftningen, har Hr Krigsfiskalen icke ens vårdat sig att uppf tta ilörhå landet i öfverensstämmelse med hvad handlingarne tydligen visa. — För att efter ordaagen besvara Hr Krigshskalens räsonnemang, a t då hverken Krigsartiklar eller reglementen förpligtat Hr Kapiten Arrhenius att uppvakta mig, hans uraktlåtenhet af ett enskilåt besök hos sin cheficke bordt rubriceras såsom tjenstefelv, berde jag endast erinra, att jag at Kapiten Arrhenius icke fordrat uppvaktning eller enskilta besok, och icke heller såsom tjanstetel rubrice:at någon hans urakt!åtenhet deraf. Jag har anbelallt tjenstgörande Majoren att tillkalla Hr Kspitenen och erinra honom att, då jag i tjensteärender inträtlade der han uppehöll sig, borde han anmäla sig hos mig, och att med denna ermran åsyftades icke något enskildt besök, utan ett sammanträffande i och for våra ömsesidiga tjensteförhållanden, är at den ådagalagde proceduren ganska uppenbart. Från Majoren har jag emettegit rapport att föreskriften blifvit fullgjord, och aå den såtunda meddelda er inran icke iakttogs, hade Hr Kapitenen Arrkenius derigenom visat en ohörsamhet, som jag icke ägde att lemna obemärkt. Det är för denna ohörsamhet, som Hr Kapitenen år strallad och icke för uraktiåtenhet af uppvaktning eller enskilt besök, på sätt Hr Krigsfiskalen antagit i öfverensstämmelse med tir Kapiten Arrhenii insinuationer, hvilkas sanna halt Hr Krigsliskalen i allmänhet tyckes icke hafva gjort sig serdeles möda att undersöka. Hvad anledning Hr Kapitenen af tjenstgörande Majorens framställmingssätt kunnat hafva, att ans4 erinringen för endast ett välmenande råd, som det berodde af honom att följa eiler icke, har ej kunmnat tagas i beräkning af mig, då bestraffningen ålades, ty af min föreskrift till majoren har ingen sådan anledning kunnat hemtas, och efter den at Majoren mig meddelade rappertem var jag icke en gång berättigad att sätta i fråga, det ju foreskriften blifvit riktigt fullgjord. Den bevisning, heir kaptenen i detta afseende förebragt, lärer också icke kunna anses annorlunda än högst ofullständig, ty endast ett vittne, herr kapten Ulfsparre, har af lagt en berättelse, som synes giliva någon sannolikhet åt herr kapten Ar:henii uppgifter, och älven denna berättelse är icke bestämd, utan vittnet har medgifvit möjligheten at minnets missledning. Den af tjenstgöramde majoren afgifae rapport lärer således på långt när icke kunna anses vederlagd, utan dess vitsord-ägande kraft qvarstår oförändrad. Den anmälan, jag på förberörde sätt fordrat af herr kapten Arrhenius, har, enligt hvad jag redan åberopat i min första förklaring, blifvit iakttagen af samtelige officerare vid Vestgötha regemente, från och med underlöjtnanen till och med öfverstelöjtnanten, med undan:ag, i sednöare tider, af kaptenen Arrhenius; men den her af dem lika litet kunnat anses för uppvaktning, som den af mig blifvit fordrad i denna egenskap, och den i afseende på klädseln för uppvaktningar föreskrifna iakttagelsen, att begagna skärp och tschakå, har hvarken varit anbetalld eller egt rum, utan klädseln har varit sådan den är anbefalld för mindre tjenstgöringstillfällen utan trupp. Deremot har jeg i och lör möjiga tjensteangelägenheter tordrat denna anmälan, då jag, i saknad af kännedom om hvarje på stallet vistande oflicers qvarter, svårligen kunnat genom budskickning besör, a om särskild kallelse, och den för läger auvisade utvägen, att låta på trumma slå officersappell, icke kunnat komma i fråga att beBagnas. Jag har icke bestridt, att herr kaptenen Arrhenius den 26 Sept. nästl. år varit permitterad att vistas i Skara; men ag har icke uti krigsartiklarna och tjenstgöringsreglementet kunnat finna något stadgande, som iritaser permitterad officer trån iakttagelsen at disciplinära skyldisheter och förnållanden. Genom generalordres är det anbe aldt, att när officer såsom esande anländer till cKer vistas uti Stockholm eller annan ort, hvarest garnison sig befinner, skell han anmäla sig hos kommendanten pi stället, och det vill synas, att en regementschef, enär han uti tjunsterender uppehåller sig uti någon stad inom regiment ts ständ, bör kunna fordra och vänta enahan da iakttagelse af officerare vid det honom i nåder aufortrodda rezsemente, ehvad de äro eller icke äro ermitterade. Heir kaptenen har älven, såsom ett af sälen för dess underlitenhet, föregifvit, att han icke medtagit uniform; men om förhållandet varit sådant, är det ett fel af herr kaptenen, som, innan hin erhöll 8 dagars permission att vistas i Skara, varl tjenstgörande vid regementet och alltså kände eller! bords känna, att rekryteri te för regementet var I utsatt att hållas de mnde dag, och attj jag, enligt tjenstgöringsreglementet, hade skyldighet att öfvervara denna förrättning. I cfseende på hved för öfrigt herr kaptenen förmilt, att tvenne andra officerare afregementet, ehuru de Lofunnit sig i Skara oftanämnde dag, lika med ber kaptenen icke infunnit sig hos mig, utan attnågon påföljl för ursktlåterheten drabbat dem, upplyser regements-krigsrättens protokoll den 24 sistl. Mej, att herr under!öjtnanten Regnander endast nå gra timmar samma dag uppehållit sig i Skara, och att jag vid sådant förhållande icke äskat, att officer skulle anmäla sig hos mig. Deu andra af bemälte officere, herr löjtnanien Silfverhjelm, hvars uteblifvande jag bemärkt, infnn sig sedermera sjelfmant och anmälte som orsak till uteblifvandet, att han, som bevistat oireen föregående dagen, den 25 September, i rnat qvarstinna Öfror den! 20 de a ing icke medtagit uniform; vid! a fanan LL halla nd 42 t Ir UU MM— — MMMM