Aftonbladet – 25 november 1837, sida 2

Ytlertigare om tagret VI IK doeskilsör Byttmästaren vid Lifgardet till Häst, grefre iljenerantz, en af de båda Svenska militärer, om denna höst besökt lägret vid Wosnesensk, ar begärt rum i bladet för nedanstående artiel, innefattande åtskilliga reklamationer emot de! ppgifter i detta blad om samma läger, hemta leiur Engelska och Fransyska tidningar. Vi ane oss så mycket hellre böra fästa läsarens uppnärksamhet på dessa upplysningar, som de aninde till Red. under kuvert, försegladt med ka Konungens tjenstgörande kabinettskaminarheresv embetssigill, Då tid efter annan notiser rörande lägret vid Wosnesensk, hemtade, enligt uppgift, utur utändska tidningar, influtit i tit. tidnig, ibland vilka notiser flere icke allenast sakna all sannärdighet, utan jemväl ofta framställa motsatsen af verkliga förbållandet, har undertecknad, som8 hivistat detta läger, ansett sig böra meddela ra följande rättelser. vi N:o 11 af Det Trettonde Aftonbladet refererar en artikel, hemtad utur engelska tidningen Times, hvilken artikel, ehuru föga vidlyftig, likväl innefattar sju falska uppgif:er. Der säges, att grefve de Witt icke lyckats förebygga brist på lifsmedel och furage. Hvad det sednare, eller furaget, angår, är förhållandet sådant, att då lägret vid Wosnesensk upplöstes, ,; funnos invid staden minst 100 stackar af hör och halm, hvarje stack till höjd, längd och djuplek jemförlig med de största husi vår hufvudstad. Hvad åter bristen på hifsmedel beträffar, så äger jag väl i det afseendet ieke nå-3 gon bestämd kännedom, men i betraktande af den mängd matvaror af alla slag, som på allmänna försäljningsplatserne i Wosnesensk utbjödos till salu, samt med afseende å de hvaranI dra tätt foljande, ofantlige bröd och mjöl-trans porterne, har jag skälig anledning att tro, det I lifsmedel funnos öfver behofvet. — Vidare uppgifves, att en förfärlig dyssenteri, som utbröt i armen, bortryckt: många soldater, samt att furst Wolkonski jemväl af denna sjukdom angreps. Hade en så beskaffad sjukdom inom armeen varit gängse, skulle detta icke kunnat I förblifva okändt för de på stället vistande utländningar, af hvilka jemväl troligen flere eller färre, ttll följd af ovana vid klimat och födoämnen, skulle ådragit sig den rådande sjukdemen, då deremot sauna förhållandet är, att under hela der tid lägret vid Woesnesensk varade, inIgen utlänning af sjukdom var hindrad att dage-l ligen öfvervara manövrerne, lika visst som det är, att furst Wolkonski, ehuru till åren kommen, hvarje dag till häst besåg desamma. Ytterligare säges, att det stora dammet åstadkom svåra ; lögonsjukdomar, hvaraf många personer dogo. Förhållandet var, att regn föll nästan hvarje natt, samt dessutom ofta om dagarne; något damm kunde således icke finnas, minst på fält, der jordmånen utgöres af lera, och som på de flesta ställen äro baväxta med en half alns långt gräs. — Afven berättas, att vid en bataljmanöver, som kejsaren i egen person kommenderade, måste tvenne infanteri-regementen störta sig il en flod, öfver hvilken en brygga bordt finnas, men som blott befanns halffärdig, och tillägges, att många dervid drunknade. Härmed förhåller sig så, att kejsaran en dag dirigerade manövren l emot en liten ström, öfver hvilken pontonierer,!ne slogo en pontonbrygga, som likväl icke uppfyllde ändamålet, emedan vattnet af regn under natten stigit, hvarigenom flodens brädd ökades, joch de till hands varande pontoniererne blefvo otillräcklige. Att vid detta tillfälle pontoniererne sprungo i vattnet, är en sanning, men att ;r dervid ingen af manskapet drunknade, eiler, 1, med afseende å de vid stället befintlige rädd, ningsmedel kunde drunkna, är lika sant. — fed ordas om flottan och dennas tillstånd. UA M MM MB mm jen tu mA et 0 1 ) a ) t e a Att vid Wosnesensk, som ligger 133 svenska h ! mil från hafvet, icke fanns något krigsfartyg, är ör otvifvelaktigt; således kunde flottans tillstånd a, licke blifva föremål för de vid Wosnesensk vifI stande utlänningars uppmärksamhet. Det säges al också, att artilleriet kontrasterade genom dess s, l eländiga anspann och brist på färdighet starkt et! med dess lysande utrustning. Att förhållandet s, var motsatsen af denna uppgift, skall äfven den ytligaste hästkännare medgifva, likasom hvarje nsådan icke kunnat undgå att göra den anmärket ning, att, om än ryska kavalleriet är väl beride I det, dess hästar så väl till fägring som styrka uroch uthållighet äro artilleriets underlägsna. Ocklet så anmärker hvarje aktgifvande åskådare med .rI förundran den hastighet, hvarmed detta vapen orrörer sig: ett förhållande, som i sjelfva verket nn 1 . 0 00 fen fa