Aftonbladet – 22 november 1837, sida 1

rande den konstitutionella författningens uppratthållande i Hannover. Presidenten erinrade ? likväl, att han icke ansåg ett sådant förslag nodigt, så väl i anseende till de tyska rsgerimgarna, hvilka i sin förening till ett tyskt förbumd måste sörja för rättsullståndets opprätthållande i de serskilda förbundssiatern2, som ij anseende till landets egen regering, hvilken väl!: måste känna både sin stallniog till tyska förbundet, och de rättigheter och pligter, som : här flyta från dess eget lands interesse. Hanj önskade derföre, att den ofvannämnde depute; randen icke måtte framhärda i sitt försleg. Den-; na presidentens åsigt antogs äfven af alla ledamöterne, utom två. i i RADIKALERNES I ENGLAND ÅSIGT AF! DEN NÅGLVARANDE POLITISKA STÄLLNINGEN DERSTADES. he An AA De verkliga reformvännerne begynna ändtligen inse, hvad de kefva att vänta af det nya parlamentets sammansättning och af en mini I störe, som hvarken wil! gå i botten med reformerna eller vågar förena sig med de konservaq tive. Vi hafva icke sett någor så oh: ljdt ; och ärligt uttala sina bekymmer, 39m Sir Wil4 liam Moleswerth. Vid en middag i Bodmin ij; Cornwall, der han och Sir Williams Trelawney, grefskapets sörre denuterade, men nv uteslutne genom Torieys ansträngningar, komplimenteraI des af sina f. d. kommittenter, höllos åtskilliga: tal, hvaribland Molesweorths innehöll hefvudsakligen följande: E pEhuru vi äro besegrade, har dock grefskaets oberoende allmoge intet att förebrå sig. Vi. gjorde allt hvad vi förmådde; men fienden var i för stark. Sådant bar förhållandet varit i alla : grefskaper, der velet varit tvistigt. Eland 25) grefskaps-val-strider her det liberala partiet blif-. vit besegradt i 23; och om samma skäl till ne: derlag fortfarande finnes, skall vid nästa allmän1 na val troligen knappast en enda reformvän ! blifva vald för något Skerbrukanrde valdietrikt i Envgland. Detta är icke öfverdrifvet. be sista valen ansågos äga rum under omständigheter, synnerligen gynnande för populära partiet. En: ny regering hade intrödt; en ung drottning satt å thronen; hennes vogdom och oerfarenhet hade väckt folkets sympati. Öfver allt epriddes med stor flit och troddes en berättelse, att Hennes Maj:t vore geromträrgd af de I;beralaste ! tänkesätt och satte det mest oinskränkta förtroeude till sina ministrar. Vissa till och med, som voro de högst uppsatte i rang och ansågos för de liberalaste i grundsatser, samt mest frisinnade att yttra dem, nedläto sig att genom detta och dylika medel verka på folkets tycken och fördomar; med ctt ord, att rösta emot de I ministeriella kandidaterna, utskreks öfverallt nä ) stan såsom högförräderi. Och med allt detta, oaktadt allt det inf i ytende, en ministere alltid: I kan utöfva vid ett allmänt val, kan dock ingen lannan än en förnedrad publicitets köpta smic Ikrare eller sådana svaga varelser, som se sakerlaa endast genom siva önskningars synglas, neka, att det liberala raziiot är besegradt. Och när resultaterna af dera allmänna val jermnföras imed det föregåendes — när man kommer ihåg, jatt hofvet, kronan, I åren då voro emot loss, och det med der verksamhet och den ohejdade skamlöshet, varmed ett dylikt hofs! , gunstlingar, aristokratiens smickrare och soyltI gäster, presterskapete !.ga och servila pluralitet, I med ett ord hela skocker af dessa folkets plun Idrare, dem vi kalla Terics, äro och alltid varit jIifvade, då de se emlt och makt vara i faraj -— då är sannerliger nederlag nu stort, i jemnförelse med vår fö: g Skälet till nelerlaget är tydligt: det föranleddes af de skänd-! iga intimidatienerna act velmännen, af Toriess I R l I outtröttliga bemödarder. vt valliste-kommit-! tgerna, och sluiliger af folkets allmänna po i litiska liknöjdhet. Så se de första orsakerne icke äro undanrro da, skall nederlag följa på nederlag, utom i perioder af ovanlig politisk rörelse. Ty jag hoppar, att reformvännercel r icke skola i sin tav föccuka skrämsel, euuru, cm den användes i dess verkan skulle i och Toriess makt tillin! I I I I I j l I dast yttersta nödtvång, sem i sista ögonblicket; kunde ursäkta använ to af dyhka medel i Vv vn ies ett stort I Vid val-registrationsrät! G lötvertag öfver reformväcrerra, i ansecede till Iden större enskilda rikedomen, ehuru desednajres egendom sammanlc i är större är deras on Atctanrdaraoc INT Tr