Aftonbladet – 16 november 1837, sida 1

oa Aa VOTE 0 HGT UT ULU I efter foten; förebrår ni honom åter att de för stora, så svarar han: de gifva sig snar: och falla efter foten, På samma sätt räsor rar äfven stundom statsekonomen. Klagar att priserne på nödvändighetsvaror äro för lå påså svarar han er, att sådant är ett vilkor ch folkets trefoad och lycka; klagar ni derem il: latt de äro för höga, så är detta också ett nå 5, vändighetsvilkor för folkets lycka och trefn: ;.) Skulle ni då invända, att man borde befir sig bäst af skor, som hvarken äro för stora , ler för små, och af priser, som hvarken för höga eller for låga, så svara er båda: c lgår också an. En artikel i Statstidning riför den 31 Oktober erinrar om denna anekdi . I Nämnde artikel, med öfverskrift: nom verkan. nedt:yckta priser på rödvändishetsvaror .ilemnar, i sammanhang med Statstiduingens al Zltecedentia, en åskådlig framställning af nys . inamnde logik i hela dess vidd. Utfaller skörd god, rapporterar en eller annan landshöfding, den arbetande klassen har fullt opp att äta oc ) dricka; genast måste Statstidningen pligtskyld I gast berä:ta detta, och om möjhgt inslänga n. r gra ord om folkets stigande välstånd och styre Isens vishet. Nu har skörden utfallit ringar lifsmedlen stigit i pris och förlägenhet röjt si linom den arbetande klassen, och genast hö I Stafstidmingen till hands den goda maximer I Cest le bon prix, gui ruine ). Men på det nu vår goda ekonomiska Stats tidning icke må fistna blott för håda ytterlig heterne, så medger han försigtigtvis, att medel j vagen också går an, och att hsn icke nwtill be la dess utstäckning, yrkar den satsen, att hög priser på ucdvändighetsvaror, verka till ett land iförkefran. Det är likväl i alla fall de hög priserna, som denna gång skola vara de bästa och St. T. resonerar derom på följande djup sinviga sätt: Ått höga priser på lifsfornöden Iheter motverka ett lands förkofran i kultur ec induslri, anses som ett axiom. Det torde likvå tåla en närmare undersökning. Man skulle anse för en paradox, att yrka motsatsen. Vi vilja det icke heller till hela dess utsträckning. i Men visserligen visar erfarenheten, att om priserna på nodvändighetsvaror allt för mycket nedtryckas, eiler (hvilket är en feljd deraf), om lätthsten för arbetsklassen att lifnära sig fordrar i sådant afseende af honom föga anI strängning, skola de lyckliga resuliat icke uppkomma, som man af detta pPrissrnas låga skick väntat sig. Några fakta torde ådagalägga detta förhållande., Dessa fakta bestå deruti att Statstidningen ber oss kasta en blick på jordens af klimat och jordmån mest gynnade länder och se, att menniskan der ej är mer belåten eller har sina behof dess bättre fyllda, och att detta faktum ej mindre inträffar med vilden än med den hyfsade menniskan, samt att arbetskarlen, hvilken måste vara i rastlös verksamhet med priser, som fordra hans jemna omtanka och kraftyttring för att försörja sig och de sina, kan vid deras låga ståndpunkt, på ett par dagar förtjena hvad han med fami!j hela veckan lifnär sig med,; vidare att nytterligheterna traffa hvarandrav, eller att detta är förhållandet med öfverdrifvet höga och låga priser på nödvändighetsartiklar, att brist åstadkommer brott och öfverflöd åstadkommer också brott; att i England jordaristokratien är alltför sträng med prohibiioner för att vidmakthålla höga sädsspriser, men att dessa höga priser också bidragit till Englands välstånd, samt slutligen att modernäringen, jordbruket, måste uuderhållas och att detta endast kan ske genom dräglig arbetskost-. nad. Aldrasist försäkrar Statstiduingen, att, brist på arbete och tjenst, förmodligen äfven förjenst, aldrig saknas iSverige. I allmänhet kan man väl icke med fog pål vörda officiella bladet den oförsigtigheten, ait i tatsekonomien mera än i någon annan veten-!. kap framkomma med andra satser än put) om genom sjelfva formen äro rent af odisputala, och vi taga också för gifvet att Statstidnin-! en i afseende på nyssbeskrifne artikel icke aner. sig förbunden att försvara någon annan upp-! ift än den, att nedtrycktav d. v. s. för låga ; riser äro icke bra, och uppdrifna, d. v. S.In ör höga priser äro icke heller bra; men vi slu-je w likväl af utrycken och omständigheterIC a, att det försigtiga bladet ändock gerna skullej ; om lösarn ville hafva den godheten att tro,!, t god tillgång på lifsmedel alldeles icke äriz 17 Ö;TT)) a Ls 2