Aftonbladet – 14 november 1837, sida 3

Anekdot. En af Stockholms värdshusvärdar var af sina dagliga gäster skäligen misstänkt, att, mer än som ansågs tillbörligt, uppspäda sitt vin med vatten. Förgäfves hade man länge sökt förmå den egennyttige värden att erkänna detta ofog, då en af gästerna påfann följande mystifikation, som fullkomligt lyckades. En förmiddag, då han passerade Norrbro, der man fiskade nors, köpte han några sådana, förvarade dem i en med vatten påfylld flaska, den han medtog i fickan då han straxt derpå infann sig å värdshuset att spisa middag. I en butelj vin, som reqvirerades, släpptes oförmärkt de lefvande fiskarne, hvarpå gästen ifyllde sitt och sina vänners glas. Hvad fan! utbrast han; fiskar i vinet. Bed värden straxt komma in. — Nå, min gunstige herre, nu nekar ni väl ej till hvad man så länge påstått, — att ni ger oss vatten i vinet.v — Värden, som af denna oväntade coup blef alldeles bragt ur fattning, svarade i qvidande ton: Den förb—e kyparen! jag har väl hundia gånger tillsagt honom att taga brunnsvatter, och icke sjövatten.n