Aftonbladet – 14 november 1837, sida 1

Md bee rl me, men afslog -I dessa täta träffningar. 8) såsom äldst, öfvertog ide storm. Då störtade sig trupperna mot mus-l eller om den ena likt ut, att han bibehållit något af kejsartidens Tbulletinskonst, i så måtto att fördelar böra framställas så stora och förluster så små, som möj Ispondenter vid armten s I drifvet förstora Fransmännens förluster vid stormldöda och 494 sårade, hafva de flesta bladen I -l nande ett alltför starkt motstånd, drogo de sig s. I ningar: PN skjuta anfallen. Brefven säga icke, om det var ALlL en OivytCiUutlallelrefv etP-r12 CC of or oc sina trupper, några timmar före en mördande Ih stormning, är en så sällsynt händelse, att ovanIv liga ärebetygelser böra göras för det sålundalre fallna offrets minne. För armåens skull och få såsom en hedrande erkänsla af dess förhållande vid Konstantinehs eröfring, och tillika för att C gifva gen. Damremonts familj den största tröst, 8 hon kan få, anser jag, att konungen kunde beIn falla, det hans lik blifver nedsatt hos invalider-!t na. Om ni gillar förslaget, ber jag er under-1d ställa det konungen och utverka hans bifall. Ib Gen. Damremonts lik förvaras i en dubbel likF kista, med alla de försigtighetsmått, det varit k möjligt att vidttaga. Det skall öfverföras tilll Bona. Jag framhärdar etc. I Valeexn Fransmännen måtte anse det vara en underordnad befälhafvare otillständigt att fälla ett omdöme om en högre; ty på annat sätt kan man icke förklara, att ingen anmärkning blifvit gjord öfver det knapphändiga sätt, hvarpå gen. Valee talar em sin fallne företrädare. För armens skull, för familjens, för händelsens sällsynthet — för allt, utom den aflidnes egna talanger och ära — föreslår den nye öfverbefälhafvaren sin företrädares begrafning hos invaliderna! — Eller skulle förhållandet vara, att gen. Valce (numera af konungen tillförordnnd gen. guvernör tills vidare) icke trodde sig hafva något att säga till gen. Damremonts beröm? Den gamle Napoleoniten (som bivistat 32 belägringar och satt sig till ro, men på Konung Ludvig Filips euträgna begäran, som det säges, gatt med i detta krig) visar sig också något kärf och stel, om man får döma af hans rapporter. Det ser ej heller otA — —A AA -—-— tr AA Ir BA AA IA bä AA PP VM VV KA o ligt. Obegripligt vore, om tidningarnes korrekulle så alldeles öfver-ningen. Då den officiella rapporten anger 97 vida större siffror, och t. ex. Journ. du Commerce 1000 döda och 12 å 1500 sårade, och det med det märkliga tillägg, att ade officiella depecherne ej omtala flera än 300 af hvartdera. Ur nämnde tidning vilja vi anföra följande be-1 rättelse : yFörsta brigaden, anförd af Hert. af Nemours, hade blifvit utsedd att först storma. Den stod i förstaden, mellan portarna Bab-el-Djedid och Bab-el-Oued, som ligga blott 69 till 80 metrer Ifrån hvarandra. Några kompanier innehade begrafningsplatsen midt emot Gubia-porten, samt Beyens stallar. De belägrades alla ansträngninningar riktades mot dessa tre punkter, som försvarades af flera batterier, hvilkas eld korsades och besköt avenuerna. Gen. Trezels brigad, som stod bakom arbetarne, för att skydda dem blef under tiden skarpt anfallen af Beyens aralla försök till sitt delogerande. Denna brigad säges hafva mycket lidit under Berättelsen innehiller det redan kända om Damremonts död och Perregauxs blessyr. Vale, befälet och kommenderaig ett ögonblick i bråchen ; rarna och höllo s gevärs-eld och finmen moltagna af en häftig tillbaka. — Artilleriet fortsatte sin eld, och flera Istormningar försöktes. Men fåfänga ansträng! besättningen försvarade sig med sådan förbittring, att man måste till morgondagen uppsom försökte alla stormningarna, brigaden kom i sin tur efter den andra. Emedan det stormades fem gånger I samma brigad, Toch brigaden Nemours var den första, som inså är det troligt, att hvardeträngde i staden, , men att den första stormat re gjort ett försök ;Itvå gånger. Den 13 var bröchen mera praktikabel. Det var att befara, att trupperna skulle bhfva mode-I fällda; och om belägringen hade räckt några et I således, dagar till, kunde munförrådet hafva begynt tryta. I en under natten hållen krigs-konsel; beslöts att alla medel, dem man ägde, skulle l användas, för att taga staden, kosta hvad det kosta ville. Artilleriet hade nedstörtat den del af muren, som förenar de båda portarna åt sydman kunde se de yttersta husen. Våra trupper, eggade af motståndet och af de lidna betydliga förlusterna, störta sig med raseri mot RC rr Pp mm få får dar oaktadt de beost, och