Aftonbladet – 7 november 1837, sida 2

Pagligt Allehanda för i går ber att få ,fullkomligt instämma, i Aftonbladets reflexroner förliden Lördag, angående rätta uppskattningen af den hyllning il M. Konungen under sin resa atvjutit. Ju mer vi fiona oss smickrade af deuna sällsynta enståmmighet, desto angelägnare synes oss dess noggranna bestimmande, på det vi icke oförtsnkt måtte förlesa vår värde kolleg2 till föreställningar, som framdeles möjligen kunde medfora den ledsamma vptäckten, att han missråknat sig på våra tavkesätt. Vi yppa derföre nu genast vår förmodan, att Dagligt Allehanda icke alldeles riktigt uppfattat vår mening. Det heter nemligen i Dagl. Alleh.: Det perpsonliga, nästan religiösa devouementet för Repgenten är Svenskarne lixa medfödt, ja, detär från deras natur snart sagdt lika oskiljaktigt, som kärleken till familjen och hembygden. — p— Om något folk har en ienehoende, om vi pså få uttrycka oss, konstitutionel känsla, så når det Svenska folket. Kungen han icke gövra oritt, är ett slags trv hos folket, likasom koovstitutionens doktrin är , att ban icke skall ega makt att gära det; det goda, som sker, tillskrifpves således honom; för det misslyckade, orättvisa, skadliga få Herrarne, kungens embetsmän och omzgifning skulden. Veföre företer ;Svenska histo:ien många exempel på, att kungen kunnat vara personligen älskad, under det missnöjet med regeringen varit både sllmänt och högljudt.n Vi instänrna gerna i det sista, såsom enligt