Aftonbladet – 7 november 1837, sida 1

tnkas vid otorgatan. Anrorser emottages 1 ferstnamnEos in ROR slvindet att inem en familj gruudägga ärofulla jeffärer, som gå från generation till generation, ; denna driikraft, som i Tyskland sporrade Fug -grarne, Rotbschildarne, så många Hamburgska r och andra hus till den mest storartade verksamhet, synes Fransmannen komplett löjlig. Hos hoInom verka i förening girighet och vinningsiystnad, håg för hazard, som lofvar hastig vinst, samt likgiltighet och skygghet för utbållande verksamhet. Då derföre någon man ur olket Juppträder med en handelsidee, som lofvsr någon I ting, och utvecklar en någorlunda rask verksamhet, så strömma från alla håll personer till jhenom med peuvningar, för att låta honom (ockra de:med, under det man i all maklighet åser huru han dervid beter sig. Intet iland finnes iverlden, der man har så mycket klingande mynt som i Frankrike, och föga vet huru man skall anvärda det; deri ligger orsaken till de i trots af förnyade bedrögericr och förluster oupphörligt upprepade vansinniga och löjlga spekulationer i Paris, och hvilka det icke är mojligt att utrota den svindlande hågen för, ehuru mycket kariikaturer och tidningar, tendens-romaner och till och med teatrarne bemöda sig att gissla chsrlataneriet af alla slag och de aktiesgares enfald, hvilka på detta sätt låta plundra sig. — Då nu Lafitte uppträdde med en idee, som esyftade att göra allt det klingande myntet rörligt, genom en på ömsesidigt ansver grundad säaker3et, och att derjemte draga detsamma åt industrier, så måste tilloppet af aktionärer blifva så mycket större, ju större Lafites lycka fordom vait och hans allmänt erkända rättskaffenhet är; — oaktadt mången betankligbet hogt yttrade sig, huruvida företaget verkligen i längden skulle äga bestånd, och om det icke skulle gå under genom de stora farer, för hvi!ka det, i följd af sin organisation, kunde blifva utsatt. En del afsin 1de, nemligen att i kritiska tidepunkter försträcka fabrikanterna penningar på dezas varor, har Lafitte redan gått ifrån; ty man gjorde honom uppmärksam på att fabrikanten icke vore tjent med att i ett ögonblick, då han hade sina magasiner fullproppade med varor, få medel i händerna att tillverka flera, och att hans förlust till slut måhända blefve ännu större genom räntan på det kapital, som låg ofruktbart i varorne i hans magasiner, och genom deras försämring, än om han blefve tvungen att hastigt föryttra dem till bvad pris som helst. Lafiltes nya bankoperationer inskränka sig alltså till trenne hufvudföremål: 1) Utgifvande af bankuoter på valörer ända ned till 25 Fr., då deremot det hittills kurserande pappersmyntet icke hade lägre valör in på 500 Fr., hvilket ganska betydligt försvårade rörelsen; 2) Diskontering af vexlar och reverser, som hafva borgen af tvänne personer, då deremot den Kungliga banken blott diskonterar sådane papper, som äre försedde med underkrift af trenme för fullkomlig soliditet kenda hus; 3) Diskonterande och indrifvande af invisningar ställda på departementerne, hvilka hittills icke kunnat realiseras i Paris utan medelst invisnivgar på utlandet, d: v. s. att de genom bankiererne i provinserna återskickades jvid förfallotiden och först honorerades sedan betalning följt; hvarföre icke ens jurnalerna emottogo abonnement i sådane invisningar. Lafitte trädde nu först upp med dessa idger, och inbjöd hela den bandlande verlden till deltagande; imedlertid visade sig, då fråga blef om bolagets bildanle, att han, i följd af den honom förbehbållia makt ensam bestämde valet af bolagsmän; an hade omedelbarligen vändt sig till en mängd gentligen industriidkande och enskilda kapitaliter, hvilka icke egentligen dritva handel med ;enningar, och det hade lyckats honom att för ig vinna så många af dessa aktionärer, att han unde utesluta alla egentliga penningemän, hinIra agiotage och spekulation med aktier, att inen finge hafva flera än 50 aktier på en gång, amt hålla bolaget alldeles afskildt från börsen. Här isede sig således först företagets egentligen po tiska natur, nemligen: en förening emellan den andlande och industriella medelklassen, rikted mot de egentliga kapitalisterne. Lafittie hae id sällskapets hildaude i handons 8 millioner lipgande mynt och en reservfoud at 17 mil oner, inalles 20 millioner, och var tryggad eot all fara, att nånsin se en mäktig bankier ppträda vid sin sida 1 ledningen af företaget, att han till sina meddirektörer kunde utnämv sin egen broder och en ung man, som är nom helt och hållet tillgifven. — Jag illå