Aftonbladet – 7 november 1837, sida 1

iteormidd game från 4 till 7. a 1 ETTOR AE NIA MASAI STINA PSD ODES ASEAS LAFITTES NYA STÄLLNING. Om planen för Lafittes pya bankstiftelse in pehåller nedanstående skrifvelse i ett utländsk i blad ganska intressanta upplysningar, dem v anse oss böra låta komma till våra lisare; kunskap Peris den 15 Okt. 1837. Fransyska pres sen har redan gjort eder bekant m-d ivrättanid t af central-valkommiten under auspicierne a iden nya forenimgen Lafitte, Mauguin och Garinir Pages samt Nouvelle Minerve, Journal du Cammerce och Courrier Francais medc den demokratiska eller fastmera den republikaniska pressen, National, Morde, Bon Sens i och Journal du Peuple. Ni har också a tidningsartik!arne lärt inse vigten af denna ovantade händelse. Partierne hafva ånyo konstituerat sig, och i naturlig följd de:af har den nuvarande ministeren blifvit dömd til upplösning och alla hofvets deserganisationsplaner att utrotas, hvilket ni i synnerhet kan finna af de I märkfardiga actiklarne 1 Temps. Uteslutande af Odilan-Barrot, hvilken blifvit öfvergifven aj re och ensamt stödjer sig på journaler le Siecle, måste hafva ill följd en koalition eEE honom och Thiers, och föra honom, förr än han önskade, in i en ministere bredvid den sistnämnre, der Barrot, den obeslutsamme, till handling oduglige, evigt grubblande och reflekterande tänkarn, måste spela en underordnad rol bredvid en man sådan som Thiers, unter det att en fiuktansvärd demokratisk opposition, under Mauguins ledning, bildar sig emot dem, hvilken bommer att hafva det bestämdaste inflytande på Frankrikes politiska f.amtid. Detta 10flytande kommer visserligen att mindre visa sig i valen och de nästa diskussionerna i kammaren; ty vamannen äro, i följd af den yttersta venstva sidans reorganisation, i alla fall till pluralitetem af nyansen Barrot och Thiers, i hvilka män de se på en gång stöd emot revolutionen, och kontrarevolution: n, med hvilken hofvet och doktrinärerne hota. ttyrkan af denna nya demokratiska koalition ligger mera utom, än inom kammaren, så att det först är en af lägsnare framtud, hvari den kommer att visa sig. Huruvida denna framtid, med mer eller mindre vissbet, tillhörer denna koalition, må bedömas af de särskilta förenade medel, som ligga i de koaliserade chefernes hander; — och här är stället att framför alit tala om Lafittie och hans bank. — ULafittes plötsliga återuppträdande, åtfoljd af 1350 aktionarer, hvilka med det innerhgaste förtroende, ja nästan patriarkalisk tillgifvenhet, sådan som n stams för dess ofverbufvud fästa sig vid honom, är (tt fenomen, som ä: ganska beteknande för Fransyska nationa!karakteren; ty nästan nyss före öppnandet af sitt vidt utgrenade företag, ansågs Lafitte ofverellt såsom en, i poitiskt som kommercielt hänseende, i allmänna tinkesättet for alltid förlerad man, vid hvilken det skulhafva varit ett bevis på den största oskicklighet att fista sig. Uppfattandet af en enda ny kommeraell och industriell idde satte honom med eus åter spetsen för alla politisk, nuotabiliteter, d. v. s. såvida dessa utöfva omedelbart inflytande på sationen, ty Lefitte sjelf kommer allud att visa sig blott sasom en vigtig bundsförvaudt åt 0 verkligen poitiskt betydande och handlande! pan. Det finnes nemligen intet folk i verlden, om har mindre egentig handels-esprit, än det ansyska. F ansmannen drifver handel blott! or en tid. såsom medel, aldrig såsom andamål. len vill på handel förtjena penningar, för att edermera åtminstone kuuna i lugn njuta under en andra hilften af sitt lif hvad han förtjent! inder den första. Han skyggar så edes tillbaa för hvarje idge, som fordiar uthållighet och ! ffer af en hel lefnads verksamhet; han har inet sinne for köpmans ära oeh rykte; och sträfIl I t