Aftonbladet – 1 november 1837, sida 2

TRYCKFRIHETSMÅL. Mot Uddevalla veckoblad har . ustitiekanstersembetet, på Hofkanslersembetets begäran, låtit aostalla ett åtal, som qvalificerar sig sasom ett af de märkvärdigaste. Nämnde blad hade vemligen under rubriken Kaleidoskop intagit!: en artikel angående några turkiska officerares bednufter 1 en lurhkisk pr ovinsstad , och slutat artikeln med en fråga, huru det skulle upptagas af svenska oflicerare, om andra svenska oflicerare så uppfört sig. Mot denna artikel, hvars in: ehåll de flesta abonnenter på bladet torde hafva förbisett, emedan man; behöfde vara serskildt underrättad för att begripa, att deri skulle ligga en allusion, framtrader en offentlig åklagare och påstår, alt författaren genom denna artikel angifvit möjligheten att åtskillige i Uddevalla vistande sveuske militärer kunnat så hafva uppfört sig, som i berättelsen omförmäles, samt att ock enär dertill lägges, att vid den tid bladet utgafs verkligen åtskilige oflicerare af topografiska korpsen uppehöllo sig i Uddevalla? . . så uppenbarar sig genom deta förhållande den sanna egenskapen af den åtalade artikeln så klart och tydligt, att någon närmare utveckling deraf, än som nu skett, ieke torde vara af nöden för att ådagalägga, att densamma innefattar en förbrytelse mot 3 f 12 mom. Tryckfrihetsföro: dningen. Svaranden bad till en början aktor vara god att låta den eller de, som ansågo sig förnärmade af den åtalade artikeln, sjelfve träda fram, och aktor draI ga sig tillbaka, men rätten ogillade denna intl vändning och utgifvaren måste således ingå i svaromål å en publik åklagares talan för en-Iskilde personers hede. I slutpåståendet gick faktor äcnu lävgre och fotade sitt påstående på Åden omständigheten, att svaranden icke i sin ,) förk!aring kunnat vededligga de misstankar, fisom billigen faltit på den åtalade artikeln och efter sådanve raisovnsmenter yrkar aktor, att svaranden måtte böta för lognaktiga upptigifter och vrängda framställningar till allmänherv liens förvillande och förledande! Svarander tyckte nu, att det var så godt att säga aktoi rent ut att den åtalade artikeln var ingening elmer och ingentiog mindre än en allusion och på I kopet sann, samt således ieke såsom aktor in a