Aftonbladet – 26 oktober 1837, sida 2

nstrangningar. od PUPpetes te Imtriebsväsendet, och ett verkligt sträfvande I ett lagbundet samhällsskick begynte ändtlien uppstå utur Turn-väsiandet cller den medelidsartade frihetsfeber, som under och genast fter befrielsekriget spökade. Imedlertid följde våra fosforister ingalunda oafyrutet med gången af den tyska pohtiska filosofien, itan stadnade vid ,drang-perioden, och sta der innu. Allt, hvad som sedermera är giordt och nit i Tyskland, är för dem såsom en förs2gad bok; Schelling och hans theosofiska po. si ir för dem det enda, som finnes; allt annt se de med högdraget förakt, med undantag af stt par, tre trogna trampare i Schellings fotspår. Se der orsaken, hvarföre de med ett sådant :aseri angripa t. ex. Rotteck och äro så helt och hållet frammande för den höga och filoso vka riktning, som den theologiska polemiken i Tyskland antagit de sednare åren, och hvilken utan tvifvel kommer att bära frukt i en ny andelig reformation af den katholska orthodoxi, hvari protestantismen, sedan den blet erkänd såsom statsreligion i flera länder, småningom inhårdnat. De tyska teorierna, ifrån den tid vi här ofvan omtalat, smakade aristokratierna och monarkierna och hierarkierna förträffligt, just emedan de förra utgått ifrån, eller, om vi så få säga, voro destillerade ur dem. För att slippa blygas för sitt eget tillstånd, hade Tyskarna påfunvit bevis, att detta var det bästa; och de blefvo af de gamla missbrukens anhängare smekade för sm beredvillighet att bevisa nödvändigheten af sin egen skam. Småningom fick man i andra länder hum om de förträffliga saker, som tillverkades 1 Tyskland, och beford:ade deras import. I Sverige behöfdes, såsom vi sagt, inga anstalter dertill; våra lärde hade redan hela sitt kram från Tyskland. Hurnvida det passade eller icke, derom bekymrade de sig icke ett ögonblick, behäftade verkligen med just samma fel, som de (äfven från Tyskland) lärt sig att förekasta förnuftsrättens försvarare, nemligen at öfverallt vilja tillämpa samma teorier. Grinet om konstitutions-snickare, pappers-konstitutioner, o. s. v. drabbar dem, lika väl som någon annan, ifall något ondt skali anses ligga deruti, att man söker allmänt giltiga grundsatser för allt menskligt samhälle. 1 cjelf-l va verket ligger dock ingenting ondt fäut:; slty otvifvelaktigt finnas dylika gruadsatser, som gälla för alla folk, de må vara belägna under polen eller eqvatorn. Alla kunna icke hafva samma detalj-lagar; och den vore t. ex. en narr, som ville stifta samma jagt-lagar för England och de ännu glest bebodda staterna i Amerika, samma vägoch skogsförfattningar för Norrland och Sicilien, sjö-lagar för Böhmen och skogs-lagar för republiken Hamburg. Men grundsatserna om jemnlikhet inför lagen, om de förvaltandes ansvarighet inför folket, om domare maktens oberoende af de öfriga statsmakterna, om nationernas rält att beskatta sig sjelfva m. fl, äro eviga, oföränderliga, lika gällande öfverallt och måste utgöra grundvalen för hvarje statsförfattning, hvars syftemål är folks-rihet ds Nyeanceringar i garantierna kunna bero al omständigheter; men uti ingen författning fa sjeliva grundsatserna fela Detta hindrar ingaiunda NM I hvarje stat att äga sitt eget karakteristiska skapr, lynne, sin ,menniskopersonlighet i största di mension,, såsom Hr A. uttrycker sig. iller månne det kan ligga i naturens ordning, att ct nd I folk skall vara fritt och i fullt mått tillgodonjuta mensklighetens adeliga rättigheter, men et! annat deremot nöja sig med slafveri, på ce denna karakteristiska personlighet i störs:a dr mension, icke må äfventyras genom någon ak af enskilda menniskors godtycke? Staten, säger Hr A., kan icke hafva uppkommitn — ligoch får förmodligen således icke på något söt ip om-modelleras — ,genom någon akt af enskil omÅda menniskors godtycke, allra minst genom nå årgon diskursif konstruktion af samhällsordnand enÅbegrepp. Ja, staten är ett mysterium. e unI sakrament.v Det gör naturligtvis ingenting. u nas Å stater, såsom historien på hvar sida visar, båd klig funnits och finnas, som till sitt ursprung vari visa menniskoverk) , varit sammaanfösta af eröfrare lätf och således vuppkommit genom en akt af en myskilda menniskors godtycke,, ja, varit danad nsIngenom en diskursif konstruktion af samhäll: indt I ordnande begreppy — och att dessa stater ä. unI bestånd, utbildat sig och upplöst sig på san denIma sätt som andra stater, hvilkas uppkom ar ilman icke kan uppspåra i häfdesnas dunkel oc de; sök