Aftonbladet – 14 oktober 1837, sida 2

näm. Den ringare för Dagbladets talan och vill illuminera, emedan han tycker att det är roligt, och aldrig har ondt om styfvern, så snart frågan är om att tända ett par ljus i egna fönster. Den förnåmare åter, tycker att llumination är bortkastade pengar, och föreslår att i stället anslå en summa för ett allmänt nyttigt ändamål. Men den ringare låter den förnäme veta, att de förnäma hällre sätta ljus i sina kronor än i sina fönster, och att hvad de allmänt nyttiga ändamålen angån, sådana aldrig komma till verkställighet, samt att det är mycket bättre att illuminera, traktera och hofvera, än att vänta på sådana ändamåls uppfyllande. Natuiligtvis har han rätt, och det allmänt nyttiga ändamålet kommer således alt stryka på foten för det allmänt onyttiga el ler illuminationen. Man har mycket undrat på, hvarföre denna proposition blifvit framställd genom polisbladet, så mycket mer, som de sednaste dagarne kringspridt ett rykte att Hans Maj:t Konungen önskade gora sitt in tåg i hufvudstaden utan all högtdlighet. Nigra förmena likväl, att detta rykte ager et sådant sammanhang med Sagbladets proposition att båda tillkommit för att öfvertyga att illuminationen, om den sker, blir alldeles frivillig d v. s. tillvägabragt utan eller till och med emo höga vederbörandes önskan, och utan att poli sen går omkring för att uppväcka hufvudstaden: invnevånares lojahtet. Detta sednare anse äfven v öfverflödigt och förmoda, att enhvar skall finn: sig bättre vid att illumioera frivilligt än at vänta på impuls från dem, som äro mera road af ljus 1 fönster än allmänt nyttiga andamäl.