Aftonbladet – 13 oktober 1837, sida 1

TILL NORD-AMERIKANSKA KONGRESSEN. Vi meddela ur detta vidlyftiga dokument er dast ett och annat af det intressantaste. Der till räkna vi Hr van Burens utveckling af orsa kerna till handels-krisen i Förenta Staterne Den åsigt, han framställer af detta ämne, in stämmer fullkomligt med hvad vi derom yttra de i en uppsats i det Sjette Aftonbladet få d. 10 sistl. Juni. Bådskapet innehåller i dett afseende foljande : Historiren om handeln i de Förenta Statern under de sista tre eller fyra åren framställer d mest öfvertygande bevis, att vår närvarande ställ ring hufvudsakligen är att tillskrifva den öfver drifna verksamheten i alla affärsgrenar — el öfverdrift, hvartill måhända första impulsen lå; i föregående orsaker, men som ännu mera spor rades genom omåttlig emission af banknoter och andra kreditmedel, hvilka slutligen medfört si förstörande följder. I början af år 1834 utgjorde bankkapitalet i de Förenta Staterna, inberäknadt den dåvarande nationalbanken, unge. tär 200 millioner dollars, de i omlopp varande banknoterne omkring 45 millioner, samt ban. kernas lån och diskonteringar 324 milhoner dollars. Emellan denna tid och den 1 Januar 1836, den sednaste period, för hvilken noggran. na uppgfter blifvit ingifoa, växte vårt bankj kapital till mer än 251 millioner dollars, vår j cirkulerande papper till mer än 140 millione: samt lånen och diskonteringarne till mer än 457 millioner dollars. Denna oerhörda massa ökades ännu mera genom de minga millionerne kredit dels genom staternas och autoriteters ut: rikes lån, dels, och framför allt, genom den så högst liberala kiedit, främmande köpmän lemnade våra. Följderna af detta öfverflöd af kredit och den oförsigtiga spekulationsanda, som derigenom blifvit väckt, voro: en skuld till hvar våra medborgare satte sig, qch som färlgder Mars uppskattades till mer än 30 millioner dol lars; en utvidgad kredit åt köpmännen i det inre af landet för artiklar, hvilka till större delen icke höra till folkets behof; nedläggningen af 39,500,000 dollars i oodlad allmän jord under loppet af åren 1835 och 1836, då deremot år 1834 det kapital, som placerades på detta sätt, blott utgjorde 4,500,000 dollars ; kontraherande af skulder till ett nästan obetalbart belopp, för egendom i dels existerande dels tillämnade städer och byar, hvilka skulder, såsom man nu inser, stå i stort missforhållande till egendomens verkliga värde; utgift af ofantliga summor för förbättringar, hvilka i många fall befunnits högst oförsigtiga; rigtniogen af mycken arbetskrait, hvilken hade kunnat egnas åt jordbruket, åt andra håll, hvarigenom betydande utgifter för spanmålsimport från Europa föranleddes — utgifter, hvilka år 1834 stego till ungefär 250,000 dollars, men under de båda första qvartalen in nevarande år växt till mer än 2 mullioner dollars; samt slutligen, utan att uppräkna andra skadliga följder, lyxens starka tilltagande bland alla klasser, isynnerhet i våra stora handelsstäder, en lyx, som ofta grundar sig på ett inbil ladt välstånd, ech är lika skadlig för vårt folks konstflit, som för dess hjelpkällor och seder. Det var således omöjligt, att en sådan sakernas ställning kunde räcka längre, att icke utsigten till en brytning skulle sväfva förståndigt folk för ögonen, innan den i sjelfva verket inträffade. Ett sammanträffande af omständigheter, hvilka i och för sig sjeltva icke äro i stånd att åstadkomma en så vidt utbredd, olycksalig förlägenhet, verkade så betydligt till densammas frambringande, att man icke får öfverse dessa omständigheter, då fråga är om att teckna denna förlägenhets historia. Bland dessa omständigheter står den stora förlusten af kapital främst, som våra köpmän lecio genom eldsvådan i Newyork i December 1835 — en förlust hvars verkningar då uppskattades mindre än dei sjelfva verket voro, emedan de för en tid motvägdes af den stora lättbet till kredit, som då fanns; vidare, förflyttningen af statens medel i följd af depositions-lagen i Juni 1836, samt de åtgärder, våra köpmäns utrikes kreditorer använde för att indrifva sina fordringar och att draga stora summor khogande mynt ur de Förenta Staterna. Så ogerna också några af våra medborgare förut velat tillskrifva sakernas närvarande ställ ning åt dessa orsaker, så måste dock, såsom mig synes, den utveckling, hvilken seger