Aftonbladet – 3 oktober 1837, sida 3

alla sig en klagan eller ett ljud, utan drog blott ig. . rån fingret en guldring med Elisabeths vapen.l, 5: Min herre yttrade han till sin biktfader, den-120 3 na ring utgör den enda stråle af hopp, som än-12: 2 nu lyser i mitt odes mörker; bär den till gref2 vinnan af Notting am och, knäfallande, om det! Bg fordras, besvär henne i Guds namn att genastl; så öfverlemna den till drottningen. I åtta dagartes öfverlemnade sig den olycklige åt to ra förhopp-!us ningar och fruktlösa böner. — Förgäfves anrodet pade han rehgiooen om en ståndaktighet, den oe han icke kunde hemta ur sitt eget inre; tan alln kan på döden nedslg hans mod; och gerna skulle han söndertrampat sitt sköldemärke och sålt sin ryktbarhet för att kunna framlefva ettl FF par år i den eländigaste vrå i de trenne konua-l Utg garikena. Endast ofsertygelsen att han var o-å Dp skyldig ingaf honom något mod vid åsynen af L ; schavot!en. — På han om morgonen den 291 3 Febr. blef af bödeln förd till stupstocken, somj efter hans önvstan var upprest på den inre l borggården, yttrade han, djupt upprörd och med a en blick på den bop af ädhngar, som enligt drottningens befallning oro närvarande: straf fet är icke lämpadt efter förbrytelsen, men der lofvan fiones en domstol, som upphäfver de jord:ska domsluten och fordrar redo af konungarne för det oskyldiga blod, de hafva utgjutit Då han utsagt dessa ord, upplyftade han hufTvudet och varseblef i ett fönster till rustkammarn Walter Raleigh, hvilken betraktade hoInom under ett hånlöje, utan aning att han sjelf Ivar bestämd att några år sednare omkomma på samma schavott. Grefvens af Essex ring. Tvenne år efter denna bedröfliga tilldragelsel ! ; hvilade en af ålderdomens härjningar vanställd ; qviona på några dynor på golfvet i en af de aflägspaste salongerna i S:t James palatset. Hennes gråa hår, som föll vårdslöst kring J axlarna; hennes af dam öfverhöljda sammetsj klädvivg; hennes magra och knotiga fivger, hvilket hon hemhghetsfullt höll på munnen; i den mekaniska och taktlika rörelsen med hufvudet; allt hos henne vittnade om deona ålder iomens beklagliga barnslighet, som är dödens förebud. Penna qvinna var ingen annan än I drottning Elisabeth. Bredvid henne stod i vördnadsfullaste, och djup ånger utmärkande, ståällInirg, ett ungt och skönt, men dödligt sjukt .. fruntimmer. Det var grefvinnan af Nottingham. I Hoo böjde sig ned mot Ehsabeth, och lade sin -o darrande hand på hennes arm, i det hon sade: f) Jag känner döden nalkas och har släpat mig hit till eders majestäts palats, emedan jag icke velat I skiljas från lifvet med ett samvetsqval, som skulle förgifta mina sista stunder. I detsamet Må drog hon: af fingret en guldring och öfveroc lemnade den åt drottningen. I 3) Den här riogen tillhörde grefven af Essex, ni fortfor hon. Tyånne timmar före sin afrättus ning skickade den olycklige den till mig, och besvor mig, att fortskaffa den till eders maje1 ståt, såsom den enda underpant, hvarvid han ot vågade anropa eder mildhet, men min make a ville icke, af fruktan att blottstalla sig, tillåta matt jag biföll denna bön, och jag begick det ri felet, som aldrig kan godtgöras, att lyda hocknom. tu Då Elisabeth igeskände ringen, hvilken hon belemnat grefven af Essex vid hans afresa till Cahos dix, och svurit, att, om han auklagades for nåmpot brott och han återsände henne detta vit!ne nh af af hennes löfte, skulle hon bevilja honom förre låtelse, eller åtminstone tillstånd, att iuför henck ve sjelf rättfärdiga sig; — då hon hörde de hon förkrossande ord, hvilka återkallade för hennes reet inre allt som ägde samband med den fastosansfulla haudelsen, kastade den kungliga vanteg, vettivgen undan de hårlockar, som betäckti nna kinderna, hennes blick återficx ett uttryck a för förfärande klarhet, hon lade sin hand Pp utan den brottsliges hufvud, och utropade : Må Gu om, skänka er sin förlåtelse; jag förbannar er! ågot — Ifrån denua stund öfverlemnade sig drottnin dem Elisabeth åt en dyster och ihärdig stumhet iahon ville icke vidare mottaga några läkemede t å eller någon föda och dog af trånsjuka den ? blef Mars 1603, med öogonen riktade på sin olyck ing. lige gunstlings bild. NM e n er rka, FRA mer! HANDELS-BOCA SJÖFARTS-UNDER ! eller CR: TTELSER. : I STERN Fr a ang