Aftonbladet – 29 september 1837, sida 2

ästat uppmaårksamheten, men NynpkRet ov 07 mente vara längesedan afskaffadt. SCHWEITZAREN SCHERERS FÖRKLARING. Hamburger Correspondenten med dagens post innehåller en artikel, undertecknad af den härifrån förviste Schweitzaren Scherer. Han uppgifver deri, huru det hängt tillsammans med hela saken. Ehuru vi förmoda, att ej mindre Statstidningen, som förut aftryckte den artikel ur Bhenoch Moseltidningen, på hvilken Scherer alluderar, än äfven ! agligt Allehanda, som lät veta att giltiga anledningar funnits till förvisningen, hvilka det af grannlagenhet mot den frånvarande fann sig hindradt att publicera, skola införa denna förklaring, anse vi oss likväl äfven böra meddela den åt våra läsare. Dervid synes blott en betraktelse vara att framställa, nemligen att I om vederbörande här ej gjort sig angelågne att forvisa Hr Scherer, så hade man undvikit den nu framkallade förklaringen, hvilken, ehvad ! trovärdighet den må ega möjl gen kan i; utlandet väcka det begrepp, att här ta:j las mycket om en viss person, som här icke: i är känd utan till namnet, och hvilken se-; sedan ett fjerdedels sekel upphört att för Sven-! skarne äga något intresse. Förklaring. En artikel från Stockholm i Hamburger Correspondenten och flere andra tid-: ningar för den 19 Sept., hvari det är fråga om min förvisning från Sverge, kunde. lätt tydas på ett för mig missgynnande sätt; jag ser mig derföre föranledd till följande: Just som jag slutat min resa genom Skandwmavien och min vistelse i Stockholm, upptogs i flera Svenska tidningar en grof, oanständig och lögnaktig artikel emot den nuvarande regeringen i Sverge, och i den fordnas intresse (härmed lärer väl menas den först i Allehanda och Statstidningen synliga — artikeln — ur Rhen och Moseltidningen). Enligt densamma gick det falska ryktet, att en orolig Jäsning herrskade i några provinser, och att emissarier af den fördrifna dynastien funvos i landet. Dessa omständigheter skärpte natur ligtvis den Stockholmska polisens forskningar. Då nu inga skyldige funnos, föll misstankan på mig: man förmodade, att jag hade hemliga uppdrag från Prinsen af Wasa; min tilltankta fredliga utflygt till bergverken i Dalarna väckte oro, l:kasom om jag kunnat hafva för afsigt att upptända dett fredliga bergsfolk till otrohet emot dess nya furstehus! Och detta allt blott derföre, att jag var född i samma stad, der Gustaf IV slöt sin lefnad, och emedan man noga visste, att en af mina nära anförvandter af samma namn hade gjort den aflidne flera tjenster under hans vistelse i St. Gallen. — Alla, som känna mig och min familj, skola visst al drig och under inga omständigheter misstänka mig, att jag blandar wmig i främmande staters politik, hvilka än mina personliga åsigter kunna vara, och att jag skulle på ett så oförsvarligt sätt missbruka den gästfrihet jag åtnjöt. Fn dylik misstanka var så mycket mer ogrundad, som jag aldrig har stått i ringaste förbindelse med Prinsen af Wasa och icke ens lat presentera mig för honom under mitt vistande i Wien. Då nu de af mina bekanta, som ägde mesta inflytandet, vid tillfället voro på landet eller inom så kort tid ej hade tillfälle att lemna H M. Konungen behöriga upplysningar öfver nämnde besynnerliga misstag, då vidare Sehweitz tyvärr hvarken har några diplomatiska Agenter eller någon konsul i Sverge, hvars mtervention och garanti i ögonblicket skulle hafva undanröjt hvarje obehag från polisens sida, så måste jag lemna Sverge några dagar förr, än jag eljest hade äm-. nat. Att en dylik misstanka var lika grundlös i afseende på mina ädla vänner, som för närvarande äro boende i Berlin, behöfver ej vidare nämnas; vårt sammanträffande i Stockholm var dessutom en tillfäilighet, då jag redan längesedan hade lemnat Berlin och anlände till Stockbolm från en vidsträckt resa i Ryssland. Hamburg den 22 September 1837. Maximilian v. Scherer-Scherburg, Godsherre till Castell vid Bodensjön.