Aftonbladet – 27 september 1837, sida 2

EE SOON al MO: a8ervingen vid kKorrek tionsinrättningen i Malmö, kommer o:dförande i Fångstyrelsen, Generaldirektören Livijn, att dessa dagar dit afresa. Svenska Akademien lärer, såsom förut var gissningsvis berättadt, till Ledamöter för de tr lediga rummen hafva invalt Piofessoren Friherr Berzelius, den bekante historiske Författare Mag. Strinnholm och Hr Biskop af IWingåra Statshådet Frih. Akerhjelm lärer äfven fått nå gra röster, Svenska Minerva gronderar litet deröfver, at Akademien icke i siället för dessa herrar in släppt några Excellenser och blå band, och ta lar om hurn Akademien derigenom afvikit frå iStiftarens afsigt, utt notahiliteterna i state; och vitlerheten skulle höja hvarandra ömse sidigt, vitterheten och samhället naturligtvi till mycken fromma. Minerva tyckes alltid hafva inom sig haft nå. gouting obytt från äldre tider med den Svensk: Akademien, ehuru hon numera blif.it mer nvördnadsfull mot Excellens ledamöterna, se7ar hon upphörde att fnaska i Foiyfems håla, de hon i ungdomen var både husoch sällskaps. mamsell. Den tiden var hon ej så fin, ular skar så der temligen öfver en kam alla, som e hade hennes smak, hvilken var ungefär sådar man kunde vänta, då hon hade bara cykloper ull kurtisorer. — För jemförelsen skull huru en Excel!ens på den tiden ansågs i hålan,, införa vi här ett ganska fiffigt bref, som hon lärer skrifvit för Smedshöfdingens räkning, hvilken såsom blind, naturligtvis ej sjelf kunde skrifva, till en af bans naturliga söner. — Det återfinnes i den tryckta samling ur cyklopnästets bibliotek, som jemval under namnet Polyfem utkom här år 1809, uti N:o 5, och lyder som töljer: Hjertans älskelige kare Sou! Andteligen bafver du slutat din Akademiska Kurs, u0g kännbar för din gamle far, i dessa dyra tider. Nu är stunden inne, att belöna honom för sin omsorg och sina utgilna penningar. Du bör nu engagera dig i Stockholm, och kom ihog, min Son, att du bör uppföra dig der, värdigt sista telningen af en agtad familj. Jag litar på dina goda böjelser, dina vackra egenskaper; men du är ung, behöfver således goda råd, och ingen är närmare att gifva dem, an din gamle far. Läs derföre noga igenom detta b.ef och lagg dess mnoehbåll på minnet. Till en början; då du aflemnar bosgående . . o . rekommendations-href, så kom ihog ait du alltid bör klida dig i kappa och värja då du uppvagtar dina förmän; 1 frack och silkesstrumpor då du gör visiter hos herrskaper af den hög:e Noblessen eller den rikare Bourgeosien; då du går till annat godt folk, som icke just kan kallas gens comme il faut, men som man likväl understundom behöfver, så kan du kläda dig! huru du vill. — Vd dina besök hos de förnäna skall det komma dg väl till pass, alt jag sitvit dig dugtiga slängar i din ungdom, ty deraf nar din rygg blifvit smidig, så att du kan husa dig med erforderhg lätthet. Och min Souv! vrgäl ej att använda denna dyrbara natursgåfa, och aflägg alldeles det positiva sjelf kloka väsende, det förlitande på rigtigheten af egna neningar, som är en beklaghg följd af vistandet Upsaia. Vet, att det akademiska lifvet är ett ö lvändigt ondt som hvar och en måste geskomgå, men som hyar och en, som vill komna opp i verlden, coute qul coute, måste aftudda sig. Sok derföre, så snart du blifvit nskrifven, att glömma allt det der pedanteriet om du lärt af din Magister, och inrätta sedan itt ansigte på det sätet, att det, på ett vördsmut och frappant vis, ger bifall åt allt bvad e föruäma säga. — Men, hvad som för dig r nödigast, är att förvärfva dig le bon ton och s mamvöres de la belle soci t; sök derföre att inna umgänge med nigra unga militärer, att öra bekantskap med en eller par Opera-flickor ch att få entree i tre eller fyra af de mäst eqventerade Ordens-sällskaper. Derigenom får 1 ett lätt språk och en tillräcklig flux de bouche r att vid alla tillfällen kunna föra ordet. — Man har också sagt mig att det i vissa Soeteter är vanligt att tala några minuter öfrer r vitterhet; gif derföre noga akt på hvilken rfattare som är amiaala of Ro m NN