Aftonbladet – 27 september 1837, sida 2

(Insändt.) ; NÅGOT OM NYA SMIDESSTADGAN OCH DESS VEDERSAKARE. 2 Art. Uppå det förut omnämnda enfaldiga brefvet i Svenska Minerva hafva följt 2:ne artiklar angåendsa detta ämne, och författade i samma anda; den ena uti Mi,nerva för den 7:de och den andra uti Stockholms ; Dagblad för den 414 Ssptember. Troligen hafra de ock härflutit utur samma källa som bretret, emedan de röja evahanda totala brist på sakkännedom, ehuru artikeln i det såkallsde Polisbladet, såsom dit rvederbörligen insänd, talar till sin publik utur en stol tare ton, liksom vore det -å embetets vägnar. Skada blott att underskritten ex officio N. N. i saknas). ; Artikeln uti N:o 408 af Svenska Minerva är visI serligen, som man säger, under all kritik; men enir densamma her med Dagbleds-artikeln enahande syfteI mål, att förvilla och miss!eda opinioxen uti ett för landet I ganska vigtigt ämne, så blilver tillrättavisningen att (avse för en pligt emot det allmänna; och vi behöfre lör sådant ånd-mål knappt mers, än fästa läsarens jeppmirksemhet vid åea förres eset innehåll, på samjma gång som vi ådagriägpa misstagen i den sednere Förattaren i Minerva börjar med att jemföra icrgs-kollegii Örslag, som angår reform :f hittills sälande system för smides-privilegiers tiltdelande, med fruntimrens sätt art omskapa allt efter utländska meoder, flura lycklig denna t nka är, och hvyvilken träflande liknelse den innebär, blifrer fullkomligen klart vå man erinrar sig, huruledas den skeppundgs-modell, hvarefter smides-privilegier ännu 1 dag tillskäras, (och hvilken Minerves Insändare vill b: hålls, fastän deu icke pissar för närvarande forhåranden) datera sig ifråga år 1695, ehuru det prinutiva förbudet emot afrikelse derifrån icke iilkom förr, än år 1726 någon dag i sjelfvarötmånäden, hvsrom vidare kan ses 1 Bergs ordningarnes Sista Tom, pag 843 I åldre tider, ända från Konung Gustaf 1:stes reseningstid, var dock ett annat mod gängse i Sveige, hvilket sedan blitvit uti alla an dra länder ntcget, och som bestod deruti att styrelsen endat priviligierede vissa Jernverk eller hamvar Ofrerlemnade begagnadet deraf åt Siuksärsas nes egen drift och omtanka: och to doetta mod lärer Bergs-kollegium hafra fördristat att till återinförande föreslå. Att skogstillgånreus tillväcklighet bättre kan Lalkyleras då verkstäderne utgöra grund för privilegiorne, i stället för ett till aiffran törut bestämdt men i verkUgheten kontrolleradt skeppundtal af smide, val obestidligt; men ändock finner Minervas iusändare det betänkligt. att styrelsen skulle afstå från HL i 13 sckel försätves tullfoljde bemödanrde att tillec, det stångjerusmidet utan afseende på olika konunkturer, rudimsteriernes beskaffenhet eller erhålae ställningar at aröbe eler finare dimensioner) bebilves hädanefter som tillförene, det ena året som let andra, precist till det belopp, som uti de ofta 08 100-åriga privilegierne blitvit stadgadt. Skulle H annan ordring intörae, så kunde ju sådant hafva fven den olyckliga påföljden, att Bruksidkarne jelfve blefvo nödsakade att tänka på huru e på förminligaste sättet skola dritfva sia andtering, i stälet att hittills, på många ställen, Läsaren torde erinra sig, att hvad som införes såsom iIngändt 3 första sidan af Dagbladet vanligen går och gäller lika med officiella polis-protokallerne i sådane mål, som sedermera till behörig domstol remitteras,