Aftonbladet – 26 september 1837, sida 2

älle, att uppskära den gröna halmen med de halfmogna axen, förr än kölden åter inträffar, man kan hoppas erhålla någon hjelp till brödföda för någon del at den annalkande vintren, åtminstone inom vissa byar. Spannmål finnes i Piteå och Skellefteå för 14 å 15 R:dr. R:gilds per tunaa, men den fattige, som icke eger kontanter, får lof att hålla ranson med den hungriga magen Den långa Lappflickan Stina Kajsa Larsdotter har nu anländt, efter en lång och besvärlig sesa och efter att hafva sett ganska mycke saker, till hemorten; men ödet, som ej tyckes vara henne särdeles gynnsamt. nedlade henne på sjuksängen, deritrån hon dock blifvit så restituerad, att hon den 20 dennes kunde ati en gentil habit och med tillökning af 11 tums längd visa sig: vid Kyrkan sås m, sit venia verbo, Lapplands brottning. Man kan nu förstå, att här omvexlade både ljutva och sorgliga minnen; här resonerades om stora Städer, granna ekipager, Herregårdar. folkmassor och hofvet, detta Guldhus, der hon fått se, ja bevars! Konungen och Drottningen och de Kungliga med all ståt och prakt. Då man frågade henne om hon af resan hade stor behållning, lät hon med runkande hufvud interjektionsvis förstå, alt så väl rysliza inkomster som rysliga utgifter hade existerat: huru hon ock hennes ressällskap än må hafva förestått kassan och dermed h-ndlat och vandlat, så är hennes profit ganska obetydlig, ty då man undantager några presenter och litet förråd af matvaror, som äro upplagde i Umeå, der sviten debarkerade, är netto behållning cirka :00 R:d. banko. Wid frågan, om hon ej hade böjelse att resa ännu en gång söderut, svarade hon: om verlden står och lifstiden varar, kunde det väl icke vara omöjligt; men, man, som slutide samtalet, tycktes gifva tillkänna, att ej något annat än påkommande nöd och fattigdom kunde motivera till ett dylikt företag. Norrlands Tidn.)