Aftonbladet – 23 augusti 1837, sida 2

mig angående, dem nämnde blad nyligen tillåtit sig, enl gt hvilka jag skulle vara förnämste Re daktör at Morgenbladet, detta ett antiunionelt och revolutionärt blad, och jag en man som närer och utsprider antiunionella och revolutionara meningar. Om det än kanhända, särdeles i anseende till mu ställning såsom god man för Morgenbladets törläggarinna, kunnat vara några anledningar för nämnde tidningar, att kalla mig Morgenbladets förnämste redaktör, så följer likväl icke deraf, det man har lof att tillägga mig politiska meningar, som icke blott äro främmande för mig, utan äfven stå i rak strid mot mina åsigter. Jag har aldrig hyst och kan foljaktligen icke hvarken muntligen eller skrifteligen hafva yttrat den tanka, att man borde arbeta på upplösningen af unionen med Sverge. Tvärtom anser jag Unionen som ganska nyttig för båda nationerna, och önskar, såsom hvarje förståndig Norrman, att den måtte på det nöjaktigaste iakttagas och dess principer genomföras. De mout mig riktade beskyllningarna äro derfö: lika så lognaktiga sem förolämpande, ochendast författarnes belägenhet, såsom utländske män, afhåller mig från att ställa dem till ansvar som äreskändare. Det är föraktligt och uselt att sprida lögn och förtal mot en oskyldig och devtill utrikes vistande man, samt att försöka väcka hat och förföljelse emot honom; men beklagligt och för hvarje föreningens vän i högsta g:ad sorgligt är det, att dessa Svenska blad, hvaraf det ena fordom fann föreningen att gråta öfver, idkeligen uppretat sine landsman emot Norge och Norrmännen, samt väcka hat och förakt mellan nationerna, och sålunda söka syfta att åstadkomma hvad de föregifva sig vilja motarbeta: split och misstroende. För att om möjligt bidraga till att få ett slut på detta oväsen, begaguar jag tillfället att förklara, att här, som i audra länider, kunna finnas enskilde politiska fantaster, af hvilka all slags dårskap han väntas, men till trots för alla Dagligt Allehandas ensidiga demonstrationer och förvridningar, är det, enligt I min bästa öfvertygelse, en sanning, att här i (Norge icke gifves något parti, som söker att il verka tör eller förbereda unionens upphäfvande. i Dagligt Allehauda kan — om det önskar se I sanningen bragt i dagen och ett slut på sin häts;) ka strid mot ett sådaut diktadt parti, — fråga -I hvilken hederlig Norrman som helst, och svaI ret skall otvifvelaktigt bli detsamma. I Chnistiania den 11:te Augusti 183 Ado!f B. Stabell.