En å Mamö slott bysatt person, glasmästaren P. Carlsson, har såval hos Justitie-Ombudsmannen, som hos Fäångstyrelsen anfört ganska betänkliga klagomål emot föreståndaren vid korrektionsinrättningen i nåmnie stad, Fältkamreraren Canon, hvilken, efter hvad klagoskrifterna utvisa, äfven har tillsyn å slottets häkten. Besvärspurkterna äro flera; men det är synnerligast en, vid hvilken klaganden fäster sig, och denna förtjenar också mycken uppmärksamhet. Klaganden skulle nemligen den 24 sistl. Juni, i sjelfva Landshöfdingens, Hr grvefve Posses närvaro och stadd i samtal med honom, blifvit af Fältkamreraren Canon) utan anledning öfverfallen och slagen med en gröfre käpp, deraf kroppen ännu flera daga derefter burit märken. En dylik våldsam behandling säger klaganden dessutom, att har en gång förut i Augusti sistl. år rönt af sammt man. Så vida detta är grundadt, måste mar högeligen förvånas, så väl öfver Hir Canons o. tillatliga och grofva foretag, som isynnerbet deröfver, att det kunnat äga rum i Hr Landshöf. dingens äsyn. Den menniska, sont för oförmågan att betala några riksdaler, kan beröfva friheten, är tillräckligt hårdt straffad, och borde icke kunna blifva behandlad på ett sätt, son knappast nos kan försvaras, om det gällde e brottsling. I öfrigt anmärker klaganden, att 1( bysatta personer äro sammanförda i ett end; rum, då deremot 5 rum äro fördelade på 2:n för Krono-balans dömde jemte några tullförsnil lare; att dessa åtnjuta alla möjliga beqvämlig heter, i ty att de få promenera i staden, bevista offentliga tillställningar och till och med gö