Aftonbladet – 22 juli 1837, sida 2

Skepparena Hedlund, som förde skeppet Rättvisan från Gefle och under resan från Celte ihbjälskjutit förste styrmannen, samt derföre vid ankomsten till Dundalk i Irland blifvit arresterad, har den 24 Juni funnits död i fängelset. Så väl Hedlund som fartygets andre styrman, Österman, hade dagen förut inför svenske och norske generalkonsnin, angående förloppet af gerningen, aflaggt hvar sin berättelse. Hedlund förmäler, att ban i Catte förhyrt sjömännen Osterman och Ågren, den förre såsom första, den sednare såsom andre styrman, men att han snart nödgades afsätta den förre, eller Öster: man, och lemna hefälet åt Agren, hvilken sednare tjenat 10 år hos utländningen, men dock ej kände navigationen. Den 17 Maj, på höjden af Cap st. Vincest, uppkom gräl mellan Hedlund och Agren. Denne tick befallning att göra bön, men lydde ej, utan kom akterut att taga rodret, och sade att bön få de göra som vilja. Då Hed. lund tog rodret för att vända, blef Agren mycket otidig, och Österman bjelpte till, sägande: hvarföre Skulle ni sätta honom i arrest i Cette? (hvilket skett för visad sturskhet.) Sedan HedJund kallat manskapet vill hjelp för att bli af med Agren, utan att någon hörsammade, nedgick han i kajutan efter en sabel men blef ofvermannad af tre personer, som 10go sabeln från honom oeh lemnade den till Ågren, hvilken åter kastade densamma i sjön, samt allt mera ökade sin otidighet. Då framtager Hedlund en pistol och sigtade mot masten för att visa, det pistolen vari laddad, men då denne klickade, nedgick H. : kajutan och inlade ny laddning. Ater uppkommen, ville Hedlund med ett skott mot master visa, att geväret var säkert, men i det samm: kom Agren emot honom och ropade: är n !karl, så skjut, och H. lät af sitt heta bumö I förleda sig att efterkomma uppmaningen. I Österman åter berättar, att han, som är frår Finland ock rysk undersåte, kom ombord I Cette den 12 April som förste styrman; full gjorde sin tjenst, men blef oskyldigt körd frå I kajutan (afsatt) den 4 Maj. Kaptenen ämnade I då skjuta äfven honom, men hindrades af be sättningen och förste styrmannen, Ågren, hvil I ken, såsom kaptenen uppgilvit, ej var naviga Itör. Den 17 Maj kl. 8 e. m. hade styrman nen Ågren rortur, och blef af kaptenen öfver I hopad med ovett, för det han ej gjort bön, e huru göromål voro för handen. Efter någr I minuters ordvexling sprang kaptenen ned i ka jutan, och kom genast med en värja upprusan Ide emot Ågren, som ropade på hjelp, hvarför Österman och en matros bemäktigade sig vär -ljan, den Agren kastade i sjön. Österman to då rodret, men kaptenen gick efter en pisto Toch frågade Ågren om han ville dö, samt al!