Aftonbladet – 18 juli 1837, sida 1

Article Image
a) karakter, som, sjoman ai bojelse och erlaren, Ihet, och således bekant med samhällets beho -loch inre förhållanden, ej mer var l1ory wan forri behåll. IIl est entasse de ta rep mi, sar i de nyligen eu fransyskt legitimistiskt blad om -Ihonom, och ett Engelsk-Toryistiskt yttrede hIka uttrycksfullt: he is half awhig. Men just Iden tillsäxt i makt, som, genom denva konun1, gens halfva böjelse, tullföll den andra meningen ,ioch hennes representant, den Melbourneska miInisteren, öppnade, mer än någotannat, Tories r jögon öfver den fara, som skulle hota dem, i I fall kronan, efter Konung Wilhelms död, kom att hvila på ett bufvud, som tänkte och besköt öfverensstämmelse med Whigs och deras åsig; ter. Detta Törmådde dem till det beslut, att göra allt hvad de kunde för att förekemma en dyhk våda, och att, såsom konung Wilhelms efterträdare, få hälsa en monark ef bans stam, hvilken de sedan längre tid ansett såsom en al de sina, genom tänkesatt och riktning. Det är I bekant hvad som var den stora Oraniska föreningens sista t-nka, till hvilken utveckling hon redan hunnit, med hvilka medel hon var ut1 rustad, och huru nära hon ansåg sig målet för ten förutsedd händelse; äfvenså känner man, alt dess planer, nära mognade, kommo till parkamentets kuvskap, s mt att det endast var geInom dess motståndares och ministörens kloka moderation, hvilka ansåigo det allmänna lugnet vigtigare än fiendernas bestraffning, som saken försonades genom ÖOranie-logernas upplö ping, och betäcktes med en tyst amnestis mantel. Derigenom var likväl äfven Tory-partiets ställning till thron-arfvingen afgjord, när dokumenterna öfver partiernas plan och syftning, lades inför hennes och hennes moders ögon. Tories framställde sig härigenom tydligare än någonsin, i i hela omfånget af sina åsigter och böjelser, såsom förklarade motståndare till thron-arfvingens apspråk och rättigheter, samt derjemte såsom fiender till de g: undsatser, hvari hon uppfostrades af sin förståndiga moder, som väl insåg alla våfena i hennes belägenhet. Den blifvande , Drottningen Victorias standar planterades genast med beslutsamhet i reformvännernas läger. Detta ar åtminstone icke mer någon hemligbet i England; Tories hafva intet ögonblick dolt sin öfvertygelse och sina tänkesätt, aldraminst vid firandet af Drottningens myndighetsålder, och det är nyttigt, att man icke blott vet detta utom England, utan äfven att man fäster behörig uppmärksambet dervid. Times ger signalen till de förestående händelserna genom den förklaring, att det är fara värdt, alt prinsessan Victoria, såsom Drottning af England, lemnas tll pris åt förderfliga inflytelser, ja, att hon kan äfventyra, att förlora sin thron lika så hastigt, som henues företrädare vunnit den. Denna förklaring, från parsets språk öfversatt på historiens, betyde r: Drottomg Victoria skall lika så -innerligt öfverensstämma med Whigs i åsigter och böjelser, som hennes företrädare häri öfverensstämt med Fories, och hennes regering skall med beslutsamhet följa den väg, hvarpå England, såsom Tories påstår, skall forlora sin regeneration, och gå revolutionen till mötes, men hvarpå det, enhgt Whigs? tanka, tvärtom skyddas mot en revolution och går sin regeneration till mötes. Den stora och väsendtliga följden af thron-förändringen blir således en större bestämdhet, säkerhet och konseqvens i de offentliga ärefdernas gång, i motsats till det stillastånde och det vacklande, som bristen på harmoi emellan kronan och dess rådgifvare hittills istadkommit. Derjemte får man ej förlora ur sigte den politiska vigt, Drottningens at Englands förmälning kommer att medföra, och hvad man detta hänseende har att vänta, så snart henhes val är fritt. Man vet 1 hvilka -vänskapliga förbållanden Konung Leopold af Belgien står till sin syster Hertiginnan af Kent, Drottning Victorias moder och uppfostrarinna; äfvenså ir det ingen hemlighet, att de båda furstliga syskonen påtänkt hennes förmaning med regeande Hertigens af Coburg-Gutha son, Hertig Erust, en yngling med utmärkta kroppsech jäls egenskaper. Detta äktenskap skulle förena le tvänne syskonens barn, och, i händelse let välssgnades med manliga arfvingar, försäkra len Saxisk-Ernestinska linien om den största f Europas throner. Konung Leopold har deröre under förliden vinter haft sina båda brorsöner hos sig i Brissel, för att, så vidi deras ingdom medger, initiera dem i de stora Eurociska förhållanderna, hvari han sjelt är så jupt inblandad, och dem han genomtränger red klar blick, samt åser med wvist omdöme.

18 juli 1837, sida 1

Thumbnail