Men om regeringel ICKE AU 006 Sebtt verka på dessa inkorrigibla ständer, om hon ej förmår hvarken med råd och föreställningar eller andra medel afvända dem från deras ohejdade ifver, att oupphörligen anslå medel för militär-behof, för allahanda öfverflödiga utgifter, och att förgäta de högre, immateriella behofven, hvarföre söker hon icke förskaffa sig och landet bättre ständer? Hvem är det väl som erkänt, att de nu varande ständerna icke representera det nuvarande svenska folket, dess intressen och bildningsgrad, och att, i fall de än gjorde det, deras sammansättning likväl hindrar den bättre andan från att fritt uttala sig och verka? Ständerna sjelfva och den liberala pressen. Hvem är det som föreslagit reformer i denna olämpliga representation? tänderna sjelfva och den liberala pressen. Hvem är det deremot, som hindrat dessa reformer, än direkt genom sine anhängare, än indirekt genom underlåtenheten att framställa förslag till en enda tidsenlig förändring? Regeringen, som tvertom lämnat utan afseende direkta petitioner i detta fall, under afvaktan på svenska folkets långsamt mognande öfvertygelse, ehuru dennna opinion grott och växt och blomstrat i sekler och särskildt räknar åtminstone de sista 25 åren som sin mognads-tid. Af allt detta måste sålunda följa, antingen att ständerna, i stt nuvarande skick och sitt hittills vanliga bandlingssätt, äro efter regeringens sinne, när hon ej wil ha dem annorlunda, och att följaktligen de, som klaga öfver något ständernas förfarande, icke uttrycka regeringens tanka, eller och att hon är nöjd med dem i allmänhet, och, blott för tillfället litet mislynt när de halsstarrige någon gång råka gå en egen väg. Det är eljest omöjligt, att förklara den a omah, att man äflas med att bibehålla en inrättoving, öfver hvilken man för ouphörliga klagomål. Den historik talaren framlagt öfver akademiens ekonomiska ställning under olika. perioder, saknar visserhgen icke värde. ÖOnskligt hade dock varit, att författaren ej velat stadna. vid denna detalj utan egna en lika nitisk skick-lighet åt akademiens verksamhet under olika perioder, åt jemförelsen mellan hvad den varit och hvad den enligt sin inräftning bordt vara hvad: den är, och hvad den enligt namnet och nutidens fordruigar bordt vara, Vi skulle önska en sådan undersökning af Hr Järtas arbetsförmåga och nit, ej i den tanka, att något ofördelaktigt för akademien skulle komma i dagen utan för att med erfarenhetens och räsonementets förenade tillbjelp få utredt hurudan en offentlig vetenskaplig institution bör vara, för att i vår tid. svara mot sin bestämmelse. Vi vete vål, att: denna undersökning skulle visa, att åtskilligt fordom hört till akademiens bestämmelse, som icke mer äger någon tunga inom dess murar,! samt att i närvarande tid ännu mer, som förut ! saknats, borde i akademiens bestämmelse intagas; men sanningen förnärmar ingen, och det är för ett helt annat ändamål än tadlets, vi önska, att den kunde komma i dagen. — Saken är : den, att när man för något ändamål begär folkets pengar, så måste man framför allt tydligt och ; och klart framlägga nödvändigheten och nyttan af folkets bidrag, och visa ej allenast att ändamålet är godt, utan ock att medlen till dess uppnående äro fullkomligt säkra, och underkastade en naturlig kontroll. Nu förhåller det sig i våra, dagar tillika så, att folket mindre tror på rege-; ringens ord, än på hvad folket med egna ögon ) ser: en plan, en klar och tydlig plan för vetenskapernas befrämjande är derföre en såkrare förespråkare hos folket, än alla ministeriella fraser, all högvederbörlig klagolåt. Att utarbeta en! sådan plan öfver vetenskapernas understöd af folkets medel, skulle väl anstå en vetenskapsakademi, och ett sådant arbete skulle leda genare till målet, än alla de slängar, för hvilka regeringen kommit i misshugg, under Hr Järtas skenbara bemödande att basa upp Ständerna. —— AA co Ifrån Berlin skrifves, att i kongl. jerngjuteriet darctädecs nu hifvit färdiot det monument. som