sennad Or Jangars Skjuts OCh underha!l, sam en femtedel af den, hvilken nationen ärhge! skattar till Veneriska kurinrättningar. (3) On ifrågavarande summa lades på brännvinspannor na, skulle hon blott med 5 rst. belasta hvar) kannerymd af dessa ymnigt flödande källor til laster och brott; eller, om den utginge af tul len på vin, skulle den ej belöpa sig till fullt skillingar på hvarje kanna af denna främmand dryck, i bruket hvaraf alltför många bland d förmögnare klasserna ådagalägga sin smak fö ädlare, (4) men materiella, njutningsmedel. De anslag, Akademien åtnjutit, hafva lemnat oförändrade, oaktadt myntets försämring, hvil. ket äfven förorsakat minskning i värdet af des egna kapitaler hvartill ännu kommer nedsätt ningen i; räntorna, vällad genom de i sednar tider allt mer utsträckta k:edit-anstalterna, hvilken minskning snart torde uppgå till 700 RBdi banko. Statens bidrag härtill hafva, enligt Hi Järtas omdöme, varit mer än skaligen ringa Väl har Akademien, genom ett Rikets Ständer: beslut, som icke må otacksamt förtigas, erhålli en summa af 25,000 Rdr såsom hjelp till inredningen af dess nuvarande hus. Men härvic torde ock böra bemärkas, att akademien, inom samma, till ett värde af 80,000 Rdr beräknad hus, upplåtit, utan fordrad eller beviljad hyra (5 w allmänhetens så omisskänneligt yttrade önskan, att tillåta enski:dta teatrar, hvarigenon både staten och Kongl. fomiljen kunde bespara sina anslag till en inrättning, om hvilken en utmärkt litteratör, som visst icke hö: hvarken till oppositionen eller till dessa tidningsskrifvare, offentligt yttrat, att den ha ingenting nationellt, mer än de uppträdande personernes egenskap af infödingar och de språk de tala? Redan här kunde en betydlig förökning vinnas i tillgångarne för vetenskapernas behof. 3) Hvarföre har icke Förf. fortsatt denna sam manställning? hvarföre har han ej tillagt, at den icke utgör en trettiondedel af första hufvudtitelns anslag, som, nir man diträknar de äldre hofembetsmännens pensionsstater, gå till nära 800,000 Rdr; att den icke utgör en 10:de del af den så föga gagnande lyxartikeln: ministerstaten; att den icke är en 160:e del af försvarsverkets till lands, som under fredens mellantider kostar nära lika mycket som statistikernas penningevärde å hela det rike, hvilket vi i krig skulle försvara o. s. v. För författarens skarpsinnighet hade här varit ett vidsträckt fält till intressanta sammanställningar, t. ex. huru många lifgardister till häst kunna underhållas med tela femte hufvudtitelns eller vetenskapernas och de stora konsternas anslag , huru mycket — denna titel skulle vinna i tillökning, om man lät några höga embeten stå vakanta och använde deras löner för vetenskaperna. — När vi kasta ögat på Första Hufvudtiteln och se Kongl Hofoch Slottsstaterne upptaga öfver sjuhundrade trettiosex tusen R:dr, och när vi dertill lägga allt hvad landet måste dessutom bekosta fsr att gifva näring och glans åt hoflefnaden, såsom granna gardens underhåll, anslag till de embetsmän, som behöfva mycket, emedan de måste vara med vid hofvet, de penningar, verkliga eller titulära embetsmän taga ur egna fickor, för att vara med vid hofvet, de kostnader, som atgå till hofvets resor, såsom underhåll och utredning af ångfartyg och örlogsfartyg, skjutsbådning, vakthållning, fester, uppvaktningar, redogörelser och efterräkningar, och Gud hvad allt — när vi se allt detta meå den lyx och fåfänga det alstrar, och vi då fråga: hvarföre uppbådar man så ofantliga krafter för att gifva glans åt den enda lilla cirkel, kring hvilken alla tider inskrifvit. folkets kärlek vår beltning, hvad svarar man då? Ått vår förundran beror blott på en synvilla; att dessa. ofatta anslag, detta ofantliga hopande af pengar och arbete på en enda. punkt, blott är ett förändradt sätt att hopsamla statens krafter, för att underhålla vetenskaper och konster. — Fråga alla royautens kämpar, fråga alla finansministrar, som med svetten på pannan strida för konungens etvillista för nålpengar, handpengar, etc. etc. hvarföre ide begära så mycket pengar, och de svara utan betänkande: för att upp muntra slöjder, konster och vetenskaper. Öm nu svenska vetenskapsmän sakna bröd, böcker, instrumenter och medel att underhålla vetenskapliga ferbindelser, hvarföre skall man lägga skulden på ständerna? Hafva de icke voterat fersta hufvudtiteln?